Det där mer fattigdom

En del högermänniskor säger ibland kanske lite slentrianmässigt och väldigt polariserade att det är vänstermänniskorna som set till att t.ex. Afrika är fattigt, eftersom vi kanske inte helt och hållet omfamnar idén om frihandel. Jag ska vara ärlig, jag har inte satt in mej i hela den här frihandelsgrejen, jag tror som vanligt att det finns bra argument både för och emot. Fast det är kanske lite naivt att tro att frihandel skulle lösa hela fattigdomsproblematiken. Kontinenten Afrika är ju fattigt för att vi i väst har/håller på att utarma deras naturtillgångar samtidigt som vi skeppar vårt skräp dit och dumpar den där och grejen är ju att det är länder med både höger och vänsterstyre som gör det, Sverige också.

En sak som verkligen är ledsamt är läsa är att den rika världen nu i skuggan av finanskrisen blir allt mindre benägen om att uppnå FN:s mål med halveras fattigdom till år 2015. Jag tycker att fattigdomen borde vara utrotad för längesedan, om man kan hjälpa finanssektorn med 700 miljader dollar, så borde ju fattigdomen inte ens vara ett problem liksom. Eller är jag bara naiv nu?

För jag tror att det bästa sättet att bekämpa fattigdomen på flera olika sätt samtidigt, stat till stat och människa till människa samtidigt. Jag gillar idén med mikrokrediter/mikrolån, fast medan andra känner att det är vikigt att man får tillbaka sina pengar skänker jag gärna bort mina utan några garantier att få tillbaka dom. Jag ger heller någon ett mikrolån än skänker pengar till nån fånig TV-gala det är ett som är säkert. För några dagar sedan firade ju liberalerna "Buy something day" jag undrar just när de ska börja fira "Give someone a microloan day" jag vet ju att liberalerna älskar mikrolån, fast de kanske firar den dagen alla dagar, jag kan ju alltid hoppas! Fast grejen är ju mikroklån inte löser alla problem, de skapar nya också, att skuldsätta sig som fattig är aldrig en bra idé om du så bor i Vagnshärad eller Bangladesh. Jag antar att inget system är helt perfekt, som vanligt (artikeln har några år på nacken, men problemtiken kvarstår så jag tycker nog att den fortfarande är aktuell)

- Jag är inte helt emot mikrolån, men om alla fattiga skuldsätter sig, då finns det ingen tid och kraft över för folk att organisera sig, analysera orsakerna bakom fattigdomen, kräva ekonomisk rättvisa och politiska reformer.
- De fattiga behöver bli medvetna om förtrycket, om att politiker, överklassen och globala företag skor sig. Det blir allt svårare att få med folket i politiskt arbete. De har bara sina veckoavbetalningar i sinnet.