Med risk för att bli kallad för rabiatfeminist med moralpanik, igen... blir jag ändå glad över skolor som vågar ha en manlig Lucia, jag fattar inte att det ska vara en så stor grej, men så har jag moralpanik också. Konstigt uttryck det där egentligen, moralpanik, är det över min moral jag har panik eller har min moral panik och om det är min moral som har panik hur funkar det? Jag tänker att för att ha panik måste man har ett medvetande, eller nåt, min moral är ju bara en moral likosm, inget levande väsen, vad jag vet iaf. Och varför skulle jag har panik över min moral? Det är ju min moral det är någ fel på, det är ju andras, eller, vänta nu, är det det som menas med moralpanik? Att ha panik över andras moral, det låter ju minst sagt onödigt, min panik ändar ju inte deras moral, dessutom har jag bättre saker att få panik över såsom rulltrappor, stora folksamlingar, insekter bara för att nämna några saker.
Coop Forum vill inte bli förknippade med Frälsis, men de ångrade sig visst. Jag undrar om det är uniformerna eller gitarrerna som upprör, fast nu skulle de ju samla in pengar och ge matkassar till behövande familjer i jul, det är ju värsta terrorattacker ungefär som de där jobbiga mobiltelefonförsäljarna som alltid står utanför Coop och terroriserar folk som går förbi. Jag vet, jag ironiserar...
2 kommentarer:
min morsa hade en manlig hippietomtelucia med helskägg och nördglasögon på 60-talet, men jag fick julig feeling när jag såg kort på hen. håret var svart, blankt och vackert, och hen hade en sån där mjuk varm mänsklig blick som lucior har som lyste upp i morkret..
Åh, låter underbart, faktiskt! :)
Skicka en kommentar