tisdag, september 09, 2008

marknadshyror och solidaret och lite bitterhet

Idag har jag klurat på ett blogginlägg om hyresgästföreningen och marknadshyror hela dagen, men grejen är att jag inte kommer fram till nåt egentligen. Men jag läste ju det här blogginlägget och jag kom ihåg när hyresgästföreningen var hemma hos mej när jag bodde ute i Vårberg. Han pratade om marknadshyror och hur dyrt det skulle bli att bo i innestan, grejen är den att jag inte bryr mej så mycket om de som bor i Stockholms innestan och jag bryr mej heller inte om det är dyrt eller billigt eller om man måste vänta i 25-30 år för att få en lägenhet som man vill ha. För grejen är ju den att jag hatar Stockholms innestad, jag skulle aldrig i hela mitt liv vilja bo där, inte ens om det var gratis.

Kalla mej galen men jag trivdes rätt bra ute i förorten, förutom de där jobbiga männen dårå, som alltid skulle försöka tafsa och ragga, men de finns i innestan också, de finns ju överallt! Och jag tänker att man kan se den långa kötiden som att man har 25 år på sig att komma på bättre tankar för att innestan är helt klart överreklamerad, hela Stockholm är det egentligen. Men det som fick mej att gå med fast jag inte ville var när han sa ordet solidaritet. Jag klarar inte av sånt, jag faller direkt, man vill ju inte vara osolidarisk, det är ju det värsta som finns att bli kallad, nästan. Fast jag gick ur innan jag ens hann att betala in den första månadsavgiften...

men ordet solidaret får mej att tänka på en annan sak, "höger" och "vänster"ord, solidaritet är ju helt klart ett vänsterord som CUF försöker ta över (fast jag måste säga att jag är ledsen CUF, den här gången funkar det inte med att bara säga ordet, för att jag ska gå på det). Allt med arbete/arbetare är ju i stort sätt "sosseord", men så kallade sig Moderaterna sig för ett "arbetsparti" och folk blev förvirrade. Det jag kom att tänka på var att högern gärna tar ord från vänstern men inte tvärtom, iaf inte lika ofta. Jag började fundera på varför det var så och kom på att det finns ju inte så många högerord överhuvudtaget, de har liksom inget eget vokabulär. "Sänkt arbetsgivaravgift" och "sänkt maginalskatt" är ju varken slagkraftigt eller talar till folks känslor. Sen har vi orden "traditionell" och "familjevärderingar" men hur kul är de? Så jag förstår att högern lånar och som den godhjärtade socialist som jag ändå längs inne är, så låter jag de göra det, stackarna, klart man måste hjälpa dem som behöver hjälp och ge till dem som inget har, det är ju solidariskt!

Min vän Pernilla (som för övrigt är tusen gånger smartare och vackrare och allting bra mer än mej) sa för några dagar sedan såhär,

"jag tror att män säger att de är höger när de tror att de har tänkt lite, de vill liksom visa att de har tagit ställning. Medans du och jag föddes in i hat och bitterhet, här finns fan inget ställningstagande att göra. För jag känner ju dessa människor, och inte fan är de höger, de är bara lite dumma... för att de gör fel när de vill visa för folk att de har tänkt till. Som på högstadiet, när ens vänner började säga att de var kära i en kille. Inte fan var de kära i den killen, men de hade tagit ställning, de hade någon att visa i skolkatalogen."

Grejen är att hon har ju så rätt, jag har inte tagit någon ställning egentligen, det finns inget att ställning till eller för, det handlar mest om överlevnad och inte låta sin bitterhet ta över helt eller ge upp helt och börja rösta på högern.

Inga kommentarer: