Ungdomsförbunderi är sånt som de politiska ungdomsförbunden håller på med och väldigt ofta är det lägre än barnsligt, mycket lägre. Som t.ex. SSU som lovar rosor till de som tar för sig ansvaret för matsjukeattacken mot Svensk Näringsliv och ansöker om att starta friskola och sen har vi MUF som polisanmäler Tomas Östros för förberedelse till stöld för att han planerar att höja skatten och CUF som anordnar 1:a maj-tåg. Saken är den att jag oftast inte tycker att någon av ungdomsförbundens statement är speciellt roliga, speciellt inte dom på höger sidan och framför allt inte SSU:s roslovande (säg inget till nån, men här håller jag med Herr CUF-ordföraren, w0000t?). Däremot tycker jag om sånt som händer på gator och torg när idealistiska ungdomar smetar in sig i grisblod och protesterar mot neddragningar inom skolan, eller har improvisationsteater mot FRA, Israel eller bilismen. Sånt är ju faktiskt roligt och det känns som att det är mest vänsterkids som håller på med sånt iaf det jag själv har mött på och tro det eller ej, men jag har en teori och det hela grundar sig i kulturpolitiken.
Alltså, att högerblocket inte direkt lägger nån större vikt vid kultur och sånt är ju ingen nyhet och jag tror inte ens att de själva hävdar motsatsen, men jag kan ju ha fel, det är ju upp till dom att komma med motargument, eller ännu hellre, bevisa mej fel med att faktiskt komma med konkreta förslag som inte handlar om att bevara kulturarvet... Och när man har en sådan icke-kulturpolitik så är det ju inte konstigt att det inte är så många idealistiska kulturkids med sjukt mycket kreativitet söker sig till just de ungdomsförbunden och de blir helt enkelt lite tråkigare över lag.
Apropå CUF:s 1:a maj-tåg, så hävdar jag fortfarande att det viktigaste är att man är solidarisk och delar med sig, klart att högern ska få demonstrera de har ju ingen särskild dag som de kan hänge sig åt att tåga i raka led, likt en vanlig dag i en vanlig kommuniststat. Fast jag vet också att det finns folk som tycker att solidaritet är något som vänsterkanten måste få behålla och det var ju rätt många som blev lite smått upprörda av CUF-tåget. Men jag tänker på det som Imperiet sjöng en gång i tiden, "Ett hjärta är alltid rött, ett hjärta har alltid rätt" så jag känner mej liksom aldrig hotad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar