fredag, september 11, 2009

Kulturpolitik del 2.

Målgrupper och Kategorier.

Det sägs att det är viktigt att ha en tydlig målgrupp så man vet vem man pratar med, frågan är dock om det är så bra att ha en kulturpolitik som som bygger på målgrupper och kategorier av människor. Just nu har vi en kulturpolitik som riktar sig främst till barn, ungdom (upp till 25 år), människor med utländska bakgrund och pensionärer. Det kommer nog att även i framtiden vara så, iaf har jag inte hört något från någon som tyder på något annat. Visst kan jag hålla med om att det kan vara bra att rikta in sig mot vissa utsatta grupper, men jag tänker att kulturpolitik är något större än så. Jag tror att en bra kulturpolitik är bra för alla och grejen är att vi lever i ett sjukt ålderssegregerat samhälle och jag tycker att det är synd. Jag tycker att det är synd att det finns museum, kulturhus, teatrar, teaterföreningar etc som riktar sig till en "ung målgrupp". Därmed inte sagt att vi ska skita i barn och ungdomskultur.

Jag tycker att en bra kulturpolitik borde verka för att skapa mötesplatser, för alla och tillgängliga för alla. Så länge som vi delar in människor i målgrupper och kategorier så kommer ju folk att bli kategoriserade och avskärmade från varandra. Låt folk vara folk och behandla dem som likvärdiga, hur svårt kan det vara? Och vad är det som säger att medelålders människor inte behöver ha en kulturpolitik inriktad mot dem? Eller ska de bara jobba och betala skatt, som en kugge i ett kugghjul, jag tror alla behöver ha kultur och jag tror att vi behöver mötas mer!

Vi behöver fler pensionärer på spelar Wow och fler tonåringar som spelar Bridge och fler medelålders människor som besöker Serieteket i Stockholm!

7 kommentarer:

Martin sa...

Grejen är väl den att när man riktar sig till just dessa målgrupper, barn, ungdom etc etc så skjuter man ju sig själv i foten litegrann. Man riktar sig mot en ung målgrupp för att få de unga intresserade av kultur, sedan när dom når en viss ålder så är det som man inte bryr sig om dem längre, kulturen finns inte där för dom längre och många av de före detta unga får nog en kylig inställning till kultur. Detta fortgår tills dom är pensionärer då dom ska lockas tillbaka till kulturen genom att dom åter får bli en målgrupp...

Kjelle sa...

Hej Sarha,

Vilka som konsumerar (och producerar för den delen) vilken kultur varierar kraftigt visar undersökningar. Hos oss inom scenkonsten finns SOM-undersökningen. Klass, etnicitet och ålder påverkar. Man kan då fråga sig om det beror enbart på att t.ex. lågutbildade är mindre intresserade av scenkonst, eller om det är producenterna som bygger en produkt som bättre passar högutbildade? (prispolitik, språk, repertoar, representativitet på scen osv)

OM kulturpolitiken ska ha rättvisa som mål, så kan det finnas en vits i att peka på att rådande ordning också har en positiv särbehandling, nämligen det som vi anser vara normalt.

Kjelle sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Kjelle sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Kjelle sa...

http://kjellstjernholm.blogspot.com/2009/04/publikens-vanor-och-asikter-kartlagda.html

Sarha sa...

Kjelle: Jo, alltså jag gillar att man satsar på "extra utsatta grupper", eller vad man nu ska kalla målgrupperna. Men det som jag saknar är just en kulturpolitik där alla får plats liksom. Som din statistik visar så borde det nästan målgruppen "hetrosexuella, medelålders manliga industri-arbetare" också vara grupp som bör särbehandlas, iaf inom teater, balett, opera etc. men inte inom filmen.

kanske borde en kulturpolitik ta också hänsyn till de olika konstarterna och deras förutsättningar och publik inte bara bunta ihop människor i kategorier?

Sarha sa...

Förövrigt jätteintressant statistik!