Jag har inte bloggat på ett tag, dels för att jag inte har haft tid men också för att jag helt enkelt inte har mått så bra. Det har hänt en del saker på sistone, saker jag inte har någon kontroll över och som egentligen inte påverkar mej men som jag ändå inte kan sluta tänka på, inte grubbla över.
Det enda som har känns bra (under omständigheterna) har varit M, att tänkta på honom och att vara med honom har gjort det lite lättare att andas liksom, gett alla tankar i mitt huvud lite semester, men inte längre. Han gick just efter att ha sagt att han inte tyckte att vi skulle träffas nåt mer, trots att vi både tycker om varandra. Det slog mej att jag inte har gråtit över någon kille sedan Nisse, men jag gråter nu. Kanske har han rätt, jag hoppas iaf att han mår bättre, jag vill absolut inte få honom att må dåligt, jag visst ju att skulle bli sårad förr eller senare, men jag hade nog föredragit senare. Hur mycket klarar en männsika av på en vecka liskom?
Nu ligger allt fokus på skolan, jag orkar inte tänka på något annat just nu och det är lite svårt att andas, men jag kommer att överleva. Hösten är fin och jag har en massa kakor i mitt skafferi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar