onsdag, december 07, 2005

överfallen

I morse vis 6-tiden blev min storebror överfallen när han skulle gå till bilen och åka til jobbet. Dom slog honom i huvudet med en kofot och hans hand blev skadad. Han kunde själv ta sig in i bilen och åka till en bensinstation där dom ringde efter ambulans och han fick åka till sjukhuset. Han ringde själv till mamma och berättade vad som hänt men när hon skulle åka och hälsa på honom så hittade hon honom inte. Ingen visst var han var och hon fick leta runt hela sjukhuset, utan att hitta honom,som vanligt på sjukhus känns det som, men tänk om nåt allvarligt har hänt, tänk om dom hade hittat något på röntgen, att hans hjärna blivid skakad. Men då borde dom ju ha hört av sig....

Men det känns så konstigt, trots att jag är 8 mil ifrån honom och inte kan göra så mycket härifrån. Mamma ringde precis innan jag skulle gå och titta på julklappar åt honom och min andra storebror, men jag kunde inte koncentrera mej, blev besatt av tanken att köpa den perfekta presenten. Något som göra hans själ mjuk, för jag tror att själen blir hård om man blir slagen med en kofot i bakhuvudet och själen ska vara mjuk, som fluffig hjärtformad kudde ungefär. En present som säger att jag tycker om honom och är inte redo att mista honom än, trots att vi inte har så jättebra kontakt i min familj. Men när jag gick i affärerna så kändes jag mej så ensam och övergiven så jag gick hem igen. Verkligheten kom ifatt mej, varken jag eller nån jag känner har direkt blivit utsatt för våld, förrän nu. Jag sitter här och äter godis och lussebullar, hoppas att min "oskuldhet" kommer tillbaka snart...

1 kommentar:

pernilla sa...

*krama sarha*