kräks

Jag har kräks inatt, jisses vad jag har fått upp mycket vältuggad julmat. Jag tänker skylla på min brors alla barn, det var säkert nån som smittade mej, alternativt, slarvade med tillagningen. Min teori är lite svag eftersom det är bara är jag och far som har ont i magen, fast han har diaree istället, det har jag tabletter mot, synd att det inte finns tabletter mot kräks också.

Stavas kräks med bara k eller ck, förresten? Jag vet inte, jag kanske borde dricka nåt, det känns som att jag svamlar. Fast jag vill inte sova heller. Keso är inne i rummet just nu, inte för att han är så värst stort stöd, han vill bara äta upp bladen på min lyckoklöver i fönstret.

Borde jag kanske försöka sova lite? Jag inbillar mej att jag mår mindre illa vid vaket tillstånd, weird...

Ibland saknar jag Skövde

Eller jag saknar iaf de människorna jag umgicks med där, trots att det var en massa intriger som pågick hela tiden, facebook är inte riktigt samma sak. Jag saknar måndagsmötena med Radio Qult och att sända radio. Att hänga med Pernilla Ekh och Jennie, att fira jul innan det var jul med dom. Att sitta hemma hos Karin och titta på hennes vägar där hon hade ritat roliga stiluettfigurer. Att sitta hos Pernilla L och dricka te och bara låta timmarna försvinna, eller varför ta en tur till Willy:s bara för att slippa få skriva uppsats några timmar. Jag skanar till och med min gamla korridor ibland, alla som bodde där genom åren, både de som jag kommer ihåg namnen på och de som bara kom och gick. Jag saknar att gå till Rusta med Mia och Judas och jag saknar Emil och att bråka med honom. Jag saknar att äta pizza på eller ifrån Kryddan.

Jag saknar faktiskt inte spexet så mycket, det var bara jobbigt mest hela tiden. Fast jag saknar våra söndagspizzor på tiden som det begav sig och visst saknar några av alla gamla spexare också, men väldigt många är också sköna att slippa... ;)

Rapportskrivande

Imorgon är det deadline i skolan och vår rapport är för lång, jag vill spetsa till den, göra den lite roligare, det vill inte de andra i min grupp, säkert mycket för att de vill visa hur duktiga vi har varit under hösten. Och det är väl bra det men jag tycker verkligen att kunna hålla sig inom de begränsningar man har fått är en del av uppgiften (något jag aldrig har klarat av iofs, men jag försöker hela tiden). Sen är det lite jobbigt att veta om titelsida, innehållsförteckning och källor räknas i rapporten, när jag skriver c-uppsats både i Skövde och på Gotland så gör det där, men då är ju åtta sidor ingeting. Här gör det visst inte det alls, inget av det.

Och sen har ju nästan hälften av allt jag har skrivit försvunnit och då skrev jag inte mycket från början, men det är väl sånt som händer när man inte skriver lika tråkigt och tillrättalagt som de övriga gruppmedlemmarna.

Slappsöndag

Igår var Martin här i stan, vi var på stan och letade julklappar och tittade på voododockor hela dagen, idag har jag inte varit utanför dörren. Jag lyckades krysta ur mej två st förslag till vår rapport i skolan som vi hade kommit överrens om skulle vara klara kl 12 idag, jag mejlade 12.01. Nästa vecka är jag projektledare och på tisdag är det deadline för rapporten och sen ska den opponeras och revideras till på torsdag. På fredag ska jag åka hem, tills dess ska jag ha köpt mina julklappar, jag har köpt två, en är planerad till imorgon och så har jag tre kvar. Jag ska också ha färgat håret och fixat den fina utväxten jag har nu, det kan jag kanske göra imorgon.

Idag har jag mest funderat på det där vi kallar för "normal" vad är det egentligen? Jag tycker det är ett normuttryck, jag tänker att den som har kontroll över vad som är normalt eller inte styr på så sätt även normen och den som styr normen påverkar ju även maktstrukturerna. Ni vet de där som vi inte tycker om... Jag tänker att vi borde sluta använda ord som normal/onormal i alla hänseenden, bara för att visa att vi inte vill vara del av en sådan struktur. Å andra sidan kräver det att man är väldigt radikal, om man tänker på allt som klassas att vara onormalt i dagens samhälle. Men jag är radikal, iaf idag.

Jag fick en invite till Voddler

Bara trist att jag har ett mobilt bredband och därför inte kan titta på nån film, får bli ett maraton vid jul.

Just nu håller vi på med slutspurten i skolan innan jul och det tar knäcken på mej, jag är två och en halv timme sen med min text till vår projektrapport och jag hoppas att jag inte blir halshuggen imorgon i skolan, om jag inte skriver klart den än. Men det är svårt när man bara ska skriva en del, man har ju inte hela dramaturgin och allt känns väldigt fragmentariskt, inget känns uppenbart och jag får ångest, inte bara över deadlinen.

Jag har påbörjat ett hemligt projekt, att vara hemligt kär i en kille i klassen, jag valde killen som de flesta tjejerna i klassen svärmar för, har jag fått reda på i efterhand, det ser jag dock nästan bara en fördel. Jag vill ju bara vara lite kär och ha nåt att rligt tänka på och bli peppad av, när allt annat känns tungt. Jag är dessutom inte alls hans typ, elelr jag vet inte vad som är hans typ, men jag kan tänka mej att det inte är jag, speciellt inte när han har ungefär 25 andra tjejer att välja på och då har jag inte ens räknat på hur många tjejer i året över oss som kan svärma för honom. Jag håller på att komma på nån låt som jag kan sitta och tråna vid, en signaturmelodi liksom, om ni har någon på lager så är det bara att hojta till! Tänk om han är sån som gillar Yellow Label-te, vad gör jag då? Hur tar jag reda på det, kan jag fråga rätt ut, eller hur får jag in det i en diskussion? Som en "fruktigt té"-människa är det viktigt för mej att veta.

Jag har också kommit på att jag är en självutnämnd avatgardeist som bara vill provocera och fucka up system. Men då måste jag först spela spelet och fucka up innifrån. Jag har också kommit fram till att alla våra känslor är konstruktioner, vi skapar själva vår lycka, sorg, kärlek osv. Jag har blivit kallat för tråkrealist och blivit anklagad för att inte vilja bli en bättre människa, eftersom det är det som alla strävar mot och jag har helt rationaliserat bort det ur mitt liv. Jag är den jag är och jag är det efter bästa förmåga.

Nu är jag snart tre timmar sen med mina texter... eller jag har faktiskt lämnat in ena delen, det är bara andra delen kvar, den om konflikt-människorna (såna som jag) som inte vill vara med i dialoger och byråkratiska processer och "runt bord-samtalen" som inte alls passar alla och som är en ganska värdelös metod för att skapa en jämlik dialog och lyssnande.

Gränsen

Gränsen för mitt internet per månad har överstigits den här månaden. Jag antar att det betyder att allt kommer att ta lite längre tid fram till på tisdag och att mina försök att titta på e-sporten från Dreamhack i helgen kommer att buffra, i bästa fall. Undra om man kan spara på internet under dagen för att sedan kolla ikväll. Och har jag verkligen streamat så mycket den här månaden? Jag funderar på om jag kan använda det här som en ursäkt att inte sitta med Javan ikväll... Om någon är bra på Java är det bara att säga till förresten, jag har kommit på att ett av mina stora problem är att jag förstår så lite att jag inte ens förstår vad det är jag inte förstår. Jag har inte fått någon som helst aha-upplevelse än och snart är det både tenta och sista inlämningsdag för ALLA inlämningar, i mitt fall fem stycken...

Saker jag tänker på just nu...

Om konsten ska vara konsumentdriven istället för producentdriven så påverkar det ju konstnärernas villkor, både bra och dåligt. Konkurrens är ju bra i alla andra sammanhang, men vad gör den för konsten, egentligen? Redan nu får artister inte pengar för produktionen utan bara för produkten/spelningen, men hur ska de kunna skapa en bra produkt om det inte finns varken pengar eller tid för själva skapandet? Men varför skulle konsten vara undantagen konkurrensen? Men tänk om konkurrensen innebär att den enda kultur som produceras är "Bonde söker fru" och "Paradise Hotell", all makt åt media, eller ge folket det folket vill ha! Och vad spelar det för roll i en revidering av en kulturpolitisk strategi utifrån ett medborgarperspektiv?

Och sen funderar jag på om den "svenska tandlösa konsten" inte hör lika mycket ihop med konflikträdsla som med bidrag. Alltså vi svenskar är ju lite kända för att vara konflikträdda och är det några som är rädda för konflikter så är det väl politiker. Det största hotet mot svensk konst är kanske inte bidragen utan kravet på konfliktfri konst som följer, om än väldigt outtalad. Varför får inte konst vara dålig, framförallt i Sverige och Europa? Varför finns det inte ett museum för dålig konst här ens i Europa som det finns i USA? Måste skattefinansierad konst vara bra konst? Vem bestämmer om det är bra, skattebetalarna, men är inte de väldigt många och väldigt subjektiva? Och hur hör det ihop med revideringen utifrån ett medborgarperspektiv?

Är inte kvalitetsbegreppet bara ännu ett maktuttryck?

Idag är det sista dagen i Småland för den här gången, imorgon åker jag västerut igen, som tur är börjar jag efter lunch så jag kan åka härifrån på morgonen, det är skönt. En extra natts sömn i en säng. Gud vad jag saknar en säng i Göteborg, men det är sånt man får ta när man hyr möblerat i andra hand, en bäddsoffa.

Mest saknar jag Keso i Göteborg, jag får försöka gosa och leka med honom mycket ikväll, jag tror att det blir lättare att leka med honom än gosa, han verkar inte vara så himla intresserad av det längre.

Att inse sin egen skuld.

Flygplanet störtade inte, jag blev varken rånad eller magsjuk. Jag har varit väldigt trött, trött efter den intensiva veckan i Barelona trött efter dagar som har bestått av 11,5 timmars prat enbart om kulturpolitik. Nu känner jag att vill sluta prata och göra saker istället, jag känner mej helt dränerad på många olika sätt. Vanja Hermele var och höll i en föreläsning i Tisdags om jämställdhet, det fick mej att tänka. Jag insåg att även om jag har blivit drabbat av en orättvis struktur så är jag också en bärare av den, jag upprätthåller den själv, på olika sätt. Att säga att jag vill bli en filmare istället för regissör, att dela in folk i kategorier som alla bygger på makt. Man är bättre än kvinna, vit bättre än svart, ung bättre än gammal, vuxen bättre än barn, hetro bättre än hbt etc.

I min projektgrupp pratar vi mycket om att dela eller inte dela in folk i kategorier när det kommer till medborgarinflytande. Det brukar vara jag mot gruppen. Deras starkaste argumnet är att om man inte gör det så kommer bara vita, heterosexuella medelåldes män till tals. Ibland tänker jag att det kanske är värt att ta den risken bara för att komma bort från kategorierna. Sedan tänker jag att det inte är det. Jag har inget problem med att dela in folk i olika kategorier, men varför utgår vi alltid från deras maktposition, eller rättare sagt våran egna position, varför bygger allt på makt? Varför inte smak? Kunskap? Intressen? Det finns ju så mycket annat.

Jag är hemma i småland över helgen och har bestämt att jag inte ska tänka på nåting alls i helgen, går sådär, jag tänker rätt mycket på målgrupper och olika processer som pågår i mitt liv. Jag tror det händer lite för mycket just nu, jag orkar inte processa allt.

Resfeber

Jag har kollat så pass och euro är med minst tio tusen gånger bara idag och det är sju timmar kvar tills flyget går. Jag börjar känna av min flygrädsla också, men den är väl bara att ignorera som vanligt. Förra veckan gick jag ju över Älvborgsbron, jag får tänka på att faktiskt överlevde den. Jag kommer nog att överleva Barcelona också.

M vill träffas bara som vänner, jag känner att jag inte orkar det. Efter allt upp och ner, hit och dit har jag nog blivit mer känslomässigt involverad i honom än jag faktiskt ville från början. Lika bra att inte träffas alls, det hade ju bara varit för att han skulle må bra som vi skulle ha fortsatts att träffas, jag skulle inte alls må bra som "bara vänner". Vi har ju bara träffas som vänner egentligen. Jag önskar att mitt känsloliv inte var så himla komplicerat hela tiden.

Skolan är bara stress, jag orkar ingenting längre, mer än att spela Café World på Facebook, jag har blivit beroende, kanske kan en utlandsresa hjälpa där också.

Jag funderar på att dammsuga eller kanske ta en prommenad, min projektgrupp kommer hit vid 16-tiden, vi ska åka gemensamt till flygplatsen som ligger på Hisingen. Jag har bakat.

Jag får inte glömma att vattna växterna.

Och jag hatar mej själv för att jag skriver det här, men jag saknar M.

Jag dog inte...

... av min sjukdom, men eftersom jag var sjuk och inte så duktig som jag borde ha varit så har jag haft en massa att komma ifatt med men inte lyckas än. Det tar sin tid...

Jag undrar vart alla bibliotek har tagit vägen, ni vet de där biblioteken dit man kunde gå för att läsa böcker, skriva i sin ensamhet. Biblioteken där man viskade, stängde av sin mobiltelefon. Biblioteken som var mörkar och murriga med studieplatser. De är helt borta nu för tiden, nu är det ljusa färger, panorama fönster, soffgrupper, surfande tonåringar och folk som pratar alldeles för högt i sina telefoner, eller bara laddar ner lite coola ringsignaler.

Jag kan inte plugga där, jag kan inte koncentrera mej. Jag går hemifrån för att komma ifrån och få lite lugn och ro, men var får man det? Jag tycker nog att biblioteken har tappat lite av sitt värde, men jag vet också att biblioteken själva är jättestolta över sin nya roll. Som fritidsgård för både stora och små.

Jag är bara en gammal gnällig tant nu, jag vet. Men jag saknar tystnaden, lugnet, det finns ju ingenstans nuförtiden. Kanske skulle värdet av tystnaden och lugnet haft en plats i den nya kulturproppen, likt värdet av den digitala kulturen. Kanske nästa gång, om 30 år...

Fortfarande sjuk

Jag är fortfarande sjuk, fortfarande hes och fortfarande snorig (fast mycket mindre nu än det var för en vecka sedan). Det jobbiga är ju att allt blir jobbigt och tar mycket längre tid när hjärnan är full snor och i helgen ska jag skriva ett referat och läsa lite, har jag tur får jag träffa M lite också. Ett tag funderade jag på en utflykt till Brännö, men jag vet inte, jag är trots allt sjuk. Jag tror att en promenad i Hisingeparken får räcka.

I november ska jag resa till Barcelona på en studieresa. Resa och logi får vi pengar för (max 3000), från skolan, resten får vi betala själva. Känns lite jobbigt med den icke-budget jag har, men man får bara tuta och köra och hoppas på det bästa. Sluta stressa och ta tag i saker, så klart lättare sagt än gjort.

Jag kom faktiskt fram

Till slut landade jag i Småland, jag höll på att trilla ner för betongtrappan på stationen här i Vaggeryd, just ett snyggt välkomnande, tänkte jag. Sedan mötte jag min Vaggerydsstalker, just snyggt att just han var den första människan jag träffade på, tänkte jag. Hunden var glad att se mej och jag inbillar mej att Keso var det också, men inte lika uppbar som hunden. Min frys ser asstor ut, men jag hoppas att det mesta är frigolit. Jag unnade mej ett par fodrade gummistövlar idag innan jag åkte till tåget. Lite ångest att de var vita med rosa foder, jag blir bara mer och mer heteronormativ för varje dag som går. Men de ser så bekväma ut på bilden!

Jag kom på att jag glömde en bunke med grönsallad i kylskåpet, undra hur fräscht det är när jag kommer tillbaka på söndag. Min näsa rinner fortfarande och halsen gör ont och jag har skitmycket att plugga i helgen. Funderar på att skrota javan, är tre inlämningar efter och det börjar kännas lite väl mycket ångest. Fast jag vill inte skrota den, jag vill få den där aha-upplevelsen så det inte känns längre som något stort berg att bestiga.

Efter inlämning kommer sjukdom och ett sent telefonsamtal

Man kan nog kalla mitt halsont och rinnande näsa för en kombination av postdeadline-sjukdom och som en konsekvens av att hösten försvann och vintern kom innan jag hann åka hem till småland och hämta upp mina vinterkläder. Idag ska jag iaf ta min onda hals och rinnande näsa på en tågresa ner till vaggeryd, det kan gå precis hur som helst. Igår fick jag gå hem tidigare från skolan för jag fick feber och jag blir så sjukt känslosam av feber så jag började nästa att gråta i klassrummet. Istället väntade jag med att gråta på 6:ans spårvagn, jag försökte göra det lite diskret men jag tror att folk såg för ingen ville sitta jämte mej, inte ens fyllot. Iaf blev allt bättre när jag kom hem och fick i mej lite glass, febernedsättande och fick sova en timme eller två.

Inatt ringde M. Han hade gjort slut med sin tjej och undrade om jag vill börja träffa honom igen. Jag försökte spela cool, men det gick ju såklart inte så bra. Men jag får försöka blir frisk först innan jag kan tänka på nåt annat, just nu.

När apoteket öppnar ska jag ner och köpa mer nässpray och halstabletter, känns rätt bra att bo granne med dom, det tar från min ytterdörr till apoteket och tillbaka 2-4 minuter, beroende på hur lång kö det är till kassan. Bra när man inte mår så bra och inte vill vara ute för mycket.

Det är lite upp och ner just nu.

Livet går lite upp och ner just nu, som livet alltid är och det är mycket i skolan nu också, som det är ibland. Idag lämnade min grupp in projektbeskrivning och budget en minut före deadline, så nu kan vi släppa det lite. Ikväll har jag en massa att läsa och så en heldag imorgon. Men på fredag, då ska jag åka till småland och klappa katten och bada hunden! Skönt att komma iväg lite.

Och jag tänker nästan inte på M längre och om jag tänker på honom blir jag mest bara arg. Han slösar på min tid liksom, min tid och energi. Fast egentligen saknar jag honom, men jag vill inte vara någons dåliga samvete och jag tycker att han kan sitta ute på Brännö och må dåligt till nyår som han har planerat. Jag önskar bara att jag inte satt här och slösade en massa energi på att vara arg på honom, det borde ju övergå till likgiltighet snart och då är han så gott som död för mej och det är väl det han vill. Eller det är det som kommer att hända oavsett vad han vill, han har gjort ett val liksom.

Arbetsdagbok

I skolan har vi fått en arbetsdagbok, en anteckningsbok som vi ska skriva i varje dag, eller efter vi har gjort någonting. Behövs väl inte säga att jag inte har skrivit nåt i den, direkt. Men jag kan ändå uppskatta tanken och sen när jag känner att det slutar vara ett tvång så kan jag nog skriva i den. Vi ska svara på fyra frågor, eller utgå ifrån när vi skriver så det blir just en ARBETSdagbok och inte en dagbok. Fast jag tycker det är så svårt att inte komma in på hur man känner det rent allmänt de få gångerna jag skriver, det är ju svårt att bortse från ens dagsform i sitt arbete. Men det vi ska svara på när vi skriver är, vad hände? Vad tänkte jag, vad kände jag och vilken relevans kan detta ha för min roll som framtida projektledare. Bra frågor och någongång ska jag börja skriva på riktigt!

Idag träffade jag Kristofer för en fika och ikväll ska jag kolla på fotboll med en klasskompis. Och det känns som att jag har redan har kommit över M, det är konstigt, men jag är inte ledsen längre. Jag behövde kanske bara gråta en kväll och sen var det bra. Jag känner ingeting längre...

Det är bara så svårt att andas just nu.

Jag har inte bloggat på ett tag, dels för att jag inte har haft tid men också för att jag helt enkelt inte har mått så bra. Det har hänt en del saker på sistone, saker jag inte har någon kontroll över och som egentligen inte påverkar mej men som jag ändå inte kan sluta tänka på, inte grubbla över.

Det enda som har känns bra (under omständigheterna) har varit M, att tänkta på honom och att vara med honom har gjort det lite lättare att andas liksom, gett alla tankar i mitt huvud lite semester, men inte längre. Han gick just efter att ha sagt att han inte tyckte att vi skulle träffas nåt mer, trots att vi både tycker om varandra. Det slog mej att jag inte har gråtit över någon kille sedan Nisse, men jag gråter nu. Kanske har han rätt, jag hoppas iaf att han mår bättre, jag vill absolut inte få honom att må dåligt, jag visst ju att skulle bli sårad förr eller senare, men jag hade nog föredragit senare. Hur mycket klarar en männsika av på en vecka liskom?

Nu ligger allt fokus på skolan, jag orkar inte tänka på något annat just nu och det är lite svårt att andas, men jag kommer att överleva. Hösten är fin och jag har en massa kakor i mitt skafferi.

En galen dröm

Jag hade en konstig dröm natten till Fredag, jag har aldrig sovit så bra på länge, men jag har fått rapporter från min sängkamrat för natten att jag både gnisslade tänder, snarkade och pratade i sömnen. Allt jag kan tänka på nu är min dröm och min min projektgruppmedlem Maud som bodde i Byarum och ammade bebisar med badvatten samt förvandlades till Tabita med jämna mellanrum. Vad betyder det? Vad var jag i Byarum? Fick bebisen verkligen den näringen som den behövde, Maus hävdade detta med bestämdhet men jag tvekade. Var det för att jag drömde Maud som jag sov så gott, borde jag försöka göra det oftare och hur kommer detta påverka vårt projekt?

Maud är inte bara min klasskamrat hon är också vissångerska, här är en video, ni kan titta på den och tänka er henne i ett badkar med en bebis som hon ammar, fast inte med bröstmjölk utan badvattnet (fråga mej inte hur det gick till...)

Herrbesök

I lördags kom Martin med tåget och vi gick till bokmässan, det var mycket folk och vi såg väl inte så mycket egentligen... Sedan började jakten på mat och eftersom jag visste att Martin skulle bjuda föreslog jag några dyra restauranger, martin vägrade så det blev okryddad, smaklös grekisk mat istället. Sedan begav vi oss över bron hem till mej på lite te och kanelknäckebröd. Jag har hört att hans flickvän blev lite sur över detta, förstår ärligt talat inte alls varför, jag skulel inte ta i Martin sexuellt ens med grilltång och gummihandskar, typ... Jag kanske överdrev lite, men ni förstår vad jag menar... :P

Sen åkte Martin hem och jag inledde en SMS-konversation med M som var på hemväg från Dannmark där han varit med sin skolklass. Jag vet inte hur jag lyckades men med lockelse om bad så lyckades jag få hit honom på kvällen, fast vi badade inte. Det var lite ångest och så på lördagen, pratade halva natten om hans flickvän, lite jobbigt, hon är som ett spöke och hur övervinner man ett sådant? Jag är rätt säker på att vad jag gör så kommer jag att "förlora" i slutet, men det är ju svårt att bara skita i allt också och inte träffa honom.

Just nu känns det som att jag skulle kunna känna jättemycket för honom men jag gör inte det och känslor som man förtränger dör ju alltid i slutändan ut och då vet jag inte ens om jag har nån vänskapskänslor kvar för honom heller. Och jag har bara kännt honom i en vecka och jag kan varken sätta press på honom eller anklaga honom för någotting, den här känslosmeten är bara min och mitt problem från början till slut.

Nåväl på söndagen var vi på bokmässan och han förvarande mej för att hans tjej är serieteckanre så det skulle säkert vara en massa folk där som kände henne och honom. Med mitt hjärta fyllt med glädje och lycka begav vi oss över bron till mässan och jag funderade över vad som skulle hända när vi närmare oss serieavdelningen. Inget nämnvärt hände, merän att jag blev utttråkad och gick och tittade i andra montrar. Sen blev jag trött på hela mässan, men inte han, vår första kris i förhållandet! :P

Vi överlevde krisen och han sov här en andra natt, när vi gick till spårvagen i måndags sa han att det var ok om jag knullade med några/någon vid sidan om, liksom. Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mej till det, jag är ju liksom inte riktigt den typen av tjej...

Nåväl på torsdag ska vi ses igen, få se vad som händer den här gången.

Bokmässan

Bokmässan sög musten ur mej, jag blev helt dränerad på riktigt. Men det var trevligt, framförallt animerade rummet, där kunde man sitta och njuta av animeradfilm hur länge man ville, skönt. Och inte mycket folk var det där heller. Seriedelen hade ju sina ljuspunkter också, fast jag köpte ingen bok, eller seriealbum, däremot kom jag hem med en drös tidskrifter i olika genrer.

Imorgon ska jag berätta om helgens herrbesök, men nu måste jag läsa innan jag somnar.

Inlämning

Då var det dags för ännu en inlämning, eller det är två den här veckan egentligen, men jag orkar inte riktigt att tänka på java-uppgiften just nu. Imorgon ska min intervju vara inlämning, har kommit upp i rätt omfång, nu ska jag jag komma på en bra inledning och avrundning och så hitta på en massa synonymer. Usch, att det ska vara så svårt, jag är helt tom. Undra om jag kommer på nåt ikväll eller imorgon morgon.

Imorgon eftermiddag ska jag på seminarium på Världskulturmuseet om kulturpolitik och sedan blir det klassfest på kvällen. Det ena kommer nog att bli intressant det andra nog bara jobbigt, ni får själv välja vilket...

Jag är så trött...

...jag undrar om det är hösten och så grubblar jag ganska mycket nu också, dagens låt är en riktiga höstlåt.

Att SMS:a eller inte.

Nu ska jag berätta alla snaskiga detaljer från lördagen. Så här var det, jag var hos en klasskompis där några skulle träffas innan vi skulle gå till Musikens Hus. Dit kom även en kompis till en av mina klasskompisar (hon var också där, men det var inte hos henne, utan hos en annan klasskompis). Nåväl... Han (M) kom dit och jag visste redan att han hade pluggat media i Skövde och var lite nyfiken på vem han var. Det visade sig att han hade slutat på våren 2001 och jag började på hösten, så vi kände rätt många människor och hade en massa att prata om, dessutom visade det sig att han kommer från Ljungby, inte många mil från Vaggeryd, åtta kanske.

Vi forsätter att prata när vi kommer till Musikens hus men efter ett tag inser jag att han är intresserad av något annat än att bara prata. "jaja" tänker jag "lite mys och kanske lite hångel är väl alltid trevligt" och vi kramas och så. Sen säger han att han måste berätta en sak och jag blir lite orolig, det visar sig att det han måste berätta är att han och hans tjej har haft en paus i sex månader, efter att ha varit tillsammans i tre och ett halv år. Jag blir helt konfunderad och vet inte hur jag ska reagera, ska jag berätta att jag inte ligger med killar första gången jag träffar dom eller att jag knappt hade riktat in mej mot ett hångel och att jag inte alls såg någon intressekonflikt eller att jag inte tror på att man kan pausa ett förhållande, antingen är man tillsammans eller inte och framförallt inte i ett halvår eller bara skratta honom om rakt upp i ansiktet? Det var väldigt konstigt och jag stod där och behärskade mej för att inte säga något elakt eller skratta.

Så det blev inte ens hångel och jag kände att jag inte orkade mer den kvällen och gick hem. Grejen är att jag tycker att han är söt och vill gärna träffa honom igen, men samtidigt är jag rädd att han vill mer än jag, mer seriöst liksom eller att jag ska få känslor för honom och sen går han tillbaka till sin flickvän och jag blir sårad, eller att jag bara blir en "komma över"-tjej, tills han hittar någon annan. Allt det där har ju hänt innan och det kan jag leva utan. Eller så blir hamnar jag i något konstigt trekant-grej.

Idag när vi hade slutat kom iaf hans kompis fram till mej och sa att hon hade träffat honom på färjan och att han hade sagt att hon skulle ge mej hans nummer, om jag ville höra av mej nångång. Och nu vet jag inte vad jag ska göra, ska jag skicka ett SMS och föreslå ett möte, eller ska jag det inte. Kan jag träffa honom utan att han får för sig att det betyder någon det inte betyde? Vad vill han egentligen, var han tvungen att berätta om sin tjej, allt hade varit mycket lättare om han hade låtit bli!

Trött

Shit, vad jag är trött nu och har två kapitel projektledning att läsa ikväll. Det har varit en effektiv dag idag, jag har bakat kaka, gjort pizza (som räcker hela veckan...), tvättat, städat (jag damsög soffan t.o.m.), hjälp min gamla granne med en glödlampa, varit och handlat, gått jättelångt i Hisingeparken, tagit skumbad och diskat flera gånger idag (det blir ju så när man bor litet).

Nej, jag har inte varit och röstat, kanske borde jag, men ajg tycker att kyrkovalet och blaj, jag tycker inte att politiker ska sitta i kyrkorådet och jag tycker inte att kyrkan ska släänga ut en massa pengar på ett val som kunde lösas med ett vanligt årsmöte (om de hade varit en vanlig förening)...

Igår var jag på Musikens Hus som firade 25 år, naturligtvis glömde jag min öronproppar hemma så kvällen var inte så njutsam som den kunde ha blivit, ibland funderar jag på varfrö de som har hand om ljudnivån utgår ifrån att männsikor har öronproppar... Det hände en hel del skumma saker under de timmarna jag var i huset och någon gång när jag själv har rett ut allt med mej själv så ska jag berätta, kanske. Jag hade iaf ett ligg om jag hade velat men jag gick hem tidigt istället, min huvudvärk och öron behövde vila. Dessutom tycker jag att det över lag är intressantare att prata med människor istället för att ligga med dom.

Det kom ett mejl.

Ni kommer väl ihåg mitt strul med betygen ni Skövde? Nåväl, senaste jag hörde av dem var budet att jag var Godkänd men behövde registrera mej på den nya kursen (den har bytt namn några gånger). Jag orkade inte riktigt ta tag i det, betala in en ny kåravgift och mejla osv, det tar ju både tid och energi på något som jag anser inte är "mitt" fel. Jag har ju bara trillat mellan stolarna men får ta smällen. Nu har jag iaf fått ett mejl...

____________________ Automatiskt genererat mail ____________________

Högskolan i Skövde - Institutionen för kommunikation och information
2009-08-25
____________________________________________________________________

Sara Johansson

Du har fått betyg på delmoment i följande kurs:

Kurs : Webbdesign A11, 7,5hp
Prov : Hela kursen, 7,5hp
Skrivningspoäng: Ej inmatad
Betyg : G
Betygsskala : U(Underkänd)/G(Godkänd)/VG(Väl Godkänd)
Datum : 2009-08-14

Eftersom kursen endast består av ett delmoment har du samtidigt
fått slutbetyget G på kursen.

Betyder detta att jag inte behövde registrera mej på kursen? Betyder detta att jag nu kan läsa B-kursen till våren? Den viktigaste frågan är dock, betyder detta att jag hade rätt, att jag vann?

Intervju-uppgift

Imorgon ska jag till Stadsmuseet här i stan och intervjua en projektledare där, här är det ingen helg minsann... Det jobbiga är att jag har ingen aning om hur man genomför en bra intervju eftersom vi har inte gått igenom det än och det är inlämning nästa fredag. Jag tycker upplägget på det här är lite konstigt, vi har fått mejl däremot, vilket man nog ändå få se som något bra, för först skulle vi inte få det heller. Alltså, jag köper inte riktigt argumentet att "det är så här det är att jobba med kultur" i och med det här med planering och framförhållning. Visst ändrar sig förutsättningarna när som helst, men ska man jobba med en tredje part så måste man ju planera så långt det går. Det funkar liksom inte att få en intervjuuppgift på onsdagen och inlämning på fredagen, det funkar inte.

Jag antar att det är därför det behövs speciella projektledare enbart för kulturen, fast då hade jag hoppas att även utbildningen i sig skulle ha lite framförhållning att lära ut. Annars blir ju inget bättre i vilket fall.

Förklaringen

Jag undrade ju för ett tag sedan var alla kvinnor fanns i Timbro, nu har jag fått svaret. De är hemmafruar! Känns bra att veta, det vore ju hemskt tråkigt om männen på Timbro bara skulle umgås med andra män och behöva ta hand om sig själva som vuxna människor. Jag menar 50-talet var ju ett härligt årtionde, med det kalla kriget, hotet om kärnvapenkrig, Koreakriget, Elvis Presley etc. Visst får folk välja själva hur det vill leva, men endel borde ju få bo i inhägnade områden nånstans långt bort, ett 1950-tals läger, långt bort från oss som är barn av vår tid och lever på 2000-talet.

Uppdatering: Jag glömde ju länken, här är den...

Ska softa ett tag och se vad som händer...

Okej, så här är det, jag känner mej kanske så här efter en månad i skolan ganska mycket frustrerad över just skolan. Såpass frustrerad att jag faktiskt överväger att hoppa av. Jag är trött på att vara schemalagd 9-16 varje dag t.o.m. de egna studier och inläsningarna är schemalagda (som om man gör vad man ska då enligt schemat) jag tycker det är ganska begränsande, som att man inte är kapabel till att planera sin egna tid, som att de utgår ifrån att man går på gymnasiet. Okej, det ska erkännas jag är inte världens mest strukturerade människa så kanske behöver jag just schemalagd tid. Men grejen är ju att även om det står i schemat att jag ska läsa mellan 12-16 i eftermiddags t.ex. så gjorde jag ju inte det, jag diskade och städade istället, det har ju egentligen inget med schemat att göra.

Och saken är den att den schemalagda tiden bara är ett frustrationsobjekt, ett annat som egentligen är mycket större är när jag pratar med mina klasskompisar just om den här ganagande känslan av att ha hamnat fel, så börjar de genast att prata om hur bra de trivs och hur rätt de har kommit och det finns inte på kartan att de kommer hoppa av blabla... bara om sig själva. Man pratar liksom inte med varandra här, man pratar om sig själv. Vilket inte får mej att må så speciellt mycket bättre, tvärtom, det blir bara mer panik och svårare att andas. men idag så pratade jag på facebook-chatten med en gammal korridorsgranne från Skövde som jag inte har pratat med på ett tag om just det här och han sa några riktigt kloka saker jag ska ta fasta på. Dels sa han att de flesta känner sig lite osäkra i början, men att det liksom släpper ju med tiden och att folk inte vill erkänna att de är osäkra för att de tror att det är en svaghet att visa och prata om sånt. Ju säkrare de låter, ju osäkrare är de, typ. och han har nog rätt, i Skövde t.ex. pratade vi ju aldrig om såna jobbiga saker och se hur bra det gick. När jag började Skövde så kände jag också så där att jag hade hamnat rätt och allt skulle bli så jättebra och se hur bra det gick... *ironi*. Det gick ju inte alls, katastrof, rent ut sagt.

Min käre f.d. granne sa också att jag bara ska softa lite nu i början och att det kommer att kännas bättre sen, för jag passar som projektledare och jag behöver inte vara så himla nojjig över saker och ting hela tiden och det är just vad jag ska göra. Jag ska softa, softa och vara lite smått anarkistisk, tänkte jag. Jag tror att jag är lite rädd också och efter Skövde väldigt mycket mer försiktigare med att känna att allt är bra, lite mer kritisk till saker och ting, jag vill inte bli så bränd en gång till, så bitter.

Jag önskar bara att det fanns någon i klassen som jag kunde prata med, någon som inte var så himla entusiastisk över att vara där, någon som är lite mer realistisk...

Dagens låt.

Idag känns det mesta skit, så det blir lite peppmusik som man kan dansa till ikväll, dansa istället för att diska! idag fick jag höra att jag ser yngre ut än jag ser ut, vet inte om det är nåt bra eller dåligt egentligen, man vill ju ha lite pondus, liksom.

Att en människa kan vara så här trött!

Det tär verkligen på krafterna den här utbildningen, jag är helt slut, redan vid sju-tiden ikväll drog jag på mej min pyjamas. Jag borde mejla och försöka boka in en intervju och dessutom mejla tre angående ett svarskuvert som inte var med när jag fick mitt modem, men jag orkar verkligen inte ikväll. Går jag och lägger mej tidigt ikväll kan jag nog mejla imorgon innan skolan.

Idag blev vi indelade i grupper jag hamnade i en sjukt bra grupp! Vi ska jobba med kulturpolitisk strategi och hur man skulle kunna göra den mer levande och få människor att känna sig delaktiga så den inte hamnar i en låda och glöms bort som den förra. Men som vanligt tar det på krafterna att diskutera saker fram och tillbaka. Imorgon är en lång dag, dessutom måste jag köpa nytt västtrafikkort.

Funderar på att krypa ner i sängen och läsa lite, det vore rätt najs...

Idéer på kvällskvisten

Jag insåg att mitt bröd är nästan slut och handla bröd på Willy:s på söndagskvällen betyder ju att man kommer hem med en påse som är mögel imorgon, inte kul... den läxan har jag lärt mej. Så jag har en bröddeg på jäsning, kommer säkert inte i säng tidigt ikväll, men jag kommer iaf att somna till doften av nybakat bröd.

Och så har jag faktiskt fått en idé om någon jag skulle kunna mejla och fråga om den har tid att bli intervjuad under bok och biblioteksmässan, vi får se, fast det kan bli lite tight om tid till inlämningen som är 16.00 den 25:e, speciellt eftersom jag tänkte försöka gå på ett seminarium på Världskulturmuseet på fredag eftermiddagen och som slutar 17.00. Det betyder att jag måste lämna in redan på torsdagen eftersom vi ev. kommer att ha nån föreläsning äntingen på morgon eller om jag har otur på eftermiddagen....

Höstvaka

Ikväll säger vi adjö till sommaren och vakar in Hösten som kommer imorgon, på riktigt. Det blir inte en "riktig höstvaka" i år för mej, det blir lite blandade visor från spotify, pepparkakor, té, blåa vindruvor och uppsats. Men det finns väl värre sätt att välkomna hösten på, antar jag...

Jag hälsar, glad såsom fågeln som flyttat från Sverige, hösten med dimma och slask. Borta är sommarens äckliga färger. Hösten är här med sitt regn och sitt plask. Hör hur de tjutande stormarna gny, vråla och gny, vråla och gny! Lycklig i kyla jag står och studerar lågtryck och hagel och regn som passerar från väst och från öst, ifrån väst och från öst, i den härliga årstiden höst!

Hjälp!

Vi ska intervjua en projektledare inom kulturområdet i skolan om något ämne som vi är nyfikna på. Jag är ju lite nyfiken på det här med målgrupper och hur folk tänker inför det, men jag är också nyfiken om det finns någon därute som jobbar för att skapa mötesplatser mellan åldrarna. Internet kan ju vara en sån mötesplats, t.ex. Sedan är jag ju intresserad av digital kultur överhuvudtaget, fast det är ju ganska stort och diffust område...

Någon som har något förslag på person jag skulle kunna intervjua? Jag måste boka tid och sånt...

Kulturpolitik del 2.

Målgrupper och Kategorier.

Det sägs att det är viktigt att ha en tydlig målgrupp så man vet vem man pratar med, frågan är dock om det är så bra att ha en kulturpolitik som som bygger på målgrupper och kategorier av människor. Just nu har vi en kulturpolitik som riktar sig främst till barn, ungdom (upp till 25 år), människor med utländska bakgrund och pensionärer. Det kommer nog att även i framtiden vara så, iaf har jag inte hört något från någon som tyder på något annat. Visst kan jag hålla med om att det kan vara bra att rikta in sig mot vissa utsatta grupper, men jag tänker att kulturpolitik är något större än så. Jag tror att en bra kulturpolitik är bra för alla och grejen är att vi lever i ett sjukt ålderssegregerat samhälle och jag tycker att det är synd. Jag tycker att det är synd att det finns museum, kulturhus, teatrar, teaterföreningar etc som riktar sig till en "ung målgrupp". Därmed inte sagt att vi ska skita i barn och ungdomskultur.

Jag tycker att en bra kulturpolitik borde verka för att skapa mötesplatser, för alla och tillgängliga för alla. Så länge som vi delar in människor i målgrupper och kategorier så kommer ju folk att bli kategoriserade och avskärmade från varandra. Låt folk vara folk och behandla dem som likvärdiga, hur svårt kan det vara? Och vad är det som säger att medelålders människor inte behöver ha en kulturpolitik inriktad mot dem? Eller ska de bara jobba och betala skatt, som en kugge i ett kugghjul, jag tror alla behöver ha kultur och jag tror att vi behöver mötas mer!

Vi behöver fler pensionärer på spelar Wow och fler tonåringar som spelar Bridge och fler medelålders människor som besöker Serieteket i Stockholm!

En annan jobbig grej,

är ju att jag ska på inflyttningsfest imorgon, funderar på att som vanligt bara gå på själva inflyttningsfesten, inte gå ut efteråt, jag tycker ju sånt är asjobbigt, dessutom blir jag bara uttråkad ändå.

Om ni har vägarna förbi Hisingen finns det förresten Pollymuffins att fika på!

Kulturpoltik del 1.

Det står i de kulturpolitiska målen från 1974 att kulturpolitiken skall motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet, jag tänker på detta när jag läser om CDA som är nära en konkurs. Det skrivs i artikeln att att bara tio procent av CDA:s verksamhet är finansierad genom statliga medel och att det kan vara detta som gör att kulturrådet inte längre tycker att CDA håller på med kultur. Så fort som några andra pengar än statliga bidrag blandas in i kultur så blir den ifrågasatt, detta även av en regering som vilar på en ideologisk grund som hyllar kapitalet. När den nya kulturutredningen kom var det vissa områden som var förbjudna områden, t.ex. frågan kring huruvida kultursponsring ska vara avdragsgill, som idrottssponsring är eller arbetsmarknadsfrågor som rör t.ex. konstnärer. Inte så konstigt att kulturutredning inte gav så mycket, mer än en ommöblering, några av de viktigaste frågorna fick de ju inte ta upp i den.

Grejen är väl att statliga kulturpengar inte är finare än andra pengar och att jag verkligen inte vill se en kultur som är helt marknadsanpassad och jag tycker det är synd att alla konstnärer nuförtiden måste bli egna företagare för att kunna leva på sin konst. men hur löser man såna problem så länge som kulturpolitiken tvingas sitta i sitt hörn skild från allt annat? Jag är övertygad om att kulturpolitiken i sig har ett jätteansvar att sluta med sitt navelskåderi och interagera med andra.

Godis!

Ni får ursäkta, jag sa ju att jag skulle blogga om kulturpolitik idag, men så vaknade jag vid sju och kunde inte somna om, så vid halv nio hade jag en plåt nybakade chokladmuffins med Polly-godisar i sig, färdig. Sedan böarjade jag städa köksfläkten och luftventiler och putsa fönster för att sedan tillbringa större delen på stadsbiblioteket läsandes. sedan följde en sjukt tråkig fotbollsmatch och nu sk ajag blogga om godis istället.

Det är nämligen såhär att jag har hittat en godisaffär som verkar ha allt, iaf sett utifrån, har inte varit inne där än, det är ju inte fredag än. Dessutom kostar godiset bara 5.90/hg och det får ju anses vara billigt nuförtiden. Jag tror att det ska finnas en till stor och relativt billig godisaffär här i trakterna, men jag vet inte var. Men på fredag vet jag vart jag ska gå... kan det inte bli fredag snart?

Ledig.

Imorgon är jag ledig från skolan, men å andra sidan har jag en del att läsa till på fredag så det går kanske på ett ut.Idag började jag vid 10 så jag bestämde mej för att gå till järntorget, fast jag gick lite tidigt, trodde det skulle ta längre tid att gå, men jag gick på 45-50 minuter, det var inte så farligt. Det värsta är ju att gå över Göta älvbron, jag är ju inte bara höjdrädd utan också rädd för långa broar. Funderade idag på vad som skulle krävas för att jag skulle våga mej över Södra älvbron som är mycket längre, sällskap, absolut och bra andingsövningar...

Imorgon när jag är ledig ska jag blogga om mina tankar kring kulturpoltik och de projektuppdrag vi ska jobba med under hösten. Dessutom tänkte jag slänga ihop nån kaka och ta med mej till Kristina när jag ska kolla på fotbollen där och så läsa, såklart.

Dagens låt

Dagens låt är en klassiker och en av tidernas bästa låt på svenska. Jag fullkomligen älskar den här och dansar som en tok varje gång jag hör den.

Vi hade halvdag i skolan idag så jag hann med att koka en sats rotmos och fick även hjälp med att komma på en katastrofgrej till en klass/inflyttningsfest med katastroftema. Det får bli en biblisk katastrof och inhandlade av chokladdoppade gräshoppor som inflyttningspresent. Jag vet inte vad det är med min klass och temafester, men jag verkar ha hamnat i temahelvetet, för sen ska vi även ha fest med de som går året över oss, en fest med mystema och man ska ta med sig en mysig sak. jag hittade hjärtformade tetångar för 12 kor i tiokronorsbutiken, det får bli två såna, för att dricka te tillsammans eller ensam är mysigt, att "dricka te" är mysigt och allt hjärtformat är mysigt, eller nåt... Eller har ni kanske något bättre förslag? Mysiga eller katastrof grejer, som inte är varken dyra eller jobbiga att fixa, jag har varken tid, pengar eller ork.

Dagens låt

Dagens låt är en unplugged synthlåt (?!), jag tyckte den passade bra idag.

Dessutom tänkte jag även erkänna att jag har gått och fått en crush a´la fjortis på en kille i min nya klass. Det känns ju bra och dålig samtidigt, bra för att det allt är skönt med lite fjärilar i magen ibland så man vet att man lever, dåligt eftersom jag nu måste fokusera på att komma över det. En annan jobbig sak är att han påminner så hemskt mycket om "Stridsvagnen" och Michael, både till utseendet och saker som han säger, han pratar som M och ser lite ut som Stridsvagnen ur vissa vinklar och ljus. Asjobbigt, för jag gillar ju inte nån av dom två speciellt mycket. Det kanske är just därför jag har fått en crush på honom, kanske vill jag ha ett nytt crappy 3-månders skitförhållande. Fast ärligt talat, killen i klassen verkar inte alls vara som mina ex, han verkar rätt snäll fast det gjorde ju dom också i början...

Nästan färdigpackad

Jag har nästan packat ner allt jag ska ha med till Göteborg imorgon, vilken tur att släpkärran ska med! När jag flyttade till Stockholm fick allt plats i två stora resväskor, nu går det åt lite mera, men jag tycker nog att jag kan skämma bort mej lite när jag inte behöver frakta allt med SJ. Dessutom saknas det mer köksgrejer här. Men nu börjar jag faktiskt bli lite trött också och allt snurrar, fast jag vet inte om det beror på allt socker och fotboll jag har fått i mej idag, det kan mycket väl vara så. En glad nyhet är dock att jag har fått igång mitt mobila modem, nu får vi bara hoppas på att det funkar på Hisingen också och så har jag laddat ner en massa java-grejer, vi har inlämnad nästa vecka, eller om det var veckan efter...

Uppsamlingsheat

Det finns så mycket som brummar i mitt huvud just nu, vet inte var jag ska börja, men jag börjar det som har hänt i livet, i Göteborg. Så jag har kommit ifrån Alingsås ändå till Hisingen och Wieselgrensplatsen. Där saknar jag en frys, jag måste skaffa en frys på nåt sätt och en ny mobil och lite böcker till mina kurser. Jag har gått över Göta älv-bron en gång, det var något av det värsta jag någonsin har gjort, jag är räddare för broar än jag är för rulltrappor och alla som har åkt rulltrappa vet hur jobbogt jag tycker det är. Men fobier är till för att utmanas och grejen är att jag faktiskt också tycker att spårvagnar är rätt läskiga också, men jag måste ju komma över bron på nåt sätt...

I skolan har vi mest pratat om kulturpolitik, allt bara snurrar, igår provocerade jag klassen med att säga att i framtiden borde kulturpolitiken avskaffas och upptas i andra politiska sfärer. Kan väl säga att jag inte hade så många med mej, en del verkar till och med bli lite upprörda. Fast så klart så sa de inget, de är ju kultiverade människor som kan hålla inne på ilskan, trots att man ser att de nästan exploderar.

Trots allt gillar jag min klass, men jag blir lite trött på alla presentationer och grejer. Och jag gillar också att jag kan skratta åt mej själv, det behövs i ett rum med en massa kulturmänniskor, självdistans...

Jag är inte död

Jag har bara inget internet och min mobil är död, jag känner mej lite strandad men samtidigt förundrad över hur lite det egentligen händer på nätet när man själv inte är aktiv där, alltså ju mer man gör, ju mer får man tillbaka, interaktion kan man väl kanske kalla det. Imorgon åker jag hem till småland över helgen hämta lite grejer och surfa på nätet...

Idag

Idag ska jag flytta in i lägenheten utan frys på Hisingen, känns skönt. Igårkväll var jag ganska sur och trött och hade ingen lust alls att blogga, jag läste Beas inlägg om bloggen som håller på att bli gammelmedia och jag känner igen mej. Jag är också skitdålig på att länka och är helt självupptagen när jag skriver, fast om sanningen ska fram så är jag det AFK också, iaf för tillfället. Jag hoppas att det är en övergående trend, jag ska bara komma i ordning med mej själv först!

Alla i min klass är så jäkla sociala, jag känner att jag bara vill dra täcket över huvudet och sova lite till. Fast jag ska bättra mej nu när jag kommer in till stan och slipper pendla varje morgon. Jag ska försöka gå och titta på utställningar och sånt, har jag tur så finns det kanske någon som vill följa med, gäller bara att våga fråga. Jag känner mej som en lågstadieelev, fast jag tror att dom faktiskt vågar mer, eller inte tänker på det som en så stor sak iaf.

Hieraki.

Igår när jag skulle blogga blev internet konstigt, det är väl min dåliga teknikkarma som inte har gett med sig än, jag har verkligen haft super otur med tekniken på sistone, men har iaf fått igång internetet på Macbooken.

Jag läste på expressen.se om "superpiraten" som även blir kallad för "elitpiraten" i samma artikel och blev lite nyfiken var en sådan står i pirathierakin. TPB-killarna var ju typ piratkungarna, innan de sålde sig (ska bli spännande och se hur det går idag), Piratbyrån är lobbygruppen, de kommer rätt högt upp i hierakin också, nu när TBP-killarna har blivit tvungna att abdikera kan de rent av vara högst upp. Fast jag tänker mej att det finns två hierkaier inom piratrörelsen, de fungerar lite parallellt, liksom, en som är mer teoretisk inriktad, med piratbyrån och en som är mer praktiskt med s.k. "superpirater" i toppen . Eller är de i en och samma? Längs ned kommer iaf de som inte seedar, det är uppenbart och kanske även tjejerna eftersom de hela tiden blir sedda på som några slags groupies, vilket iofs piratkillarna kanske inte egentligen tycker är så dålig att bli sedd som.

Personligen har jag har kommit till insikt och insett att än en gång är jag helt malplacerad. Jag har märkt att som en kulturmänniska så gillar man inte datorer, man ska knappt kunna veta vad en ON-knapp är och återigen hanmar jag mitt emellan. Å andra sidan får även lilla jag känna mej som en datanörd, trots att jag verkligen inte är det, samtidigt som jag börjar fundera på vad jag egentlgken har missat. Finns det en värld därute liksom? En värld som jag inte har tagit del av? Det känns inte som att jag har missat nåt, när de pratar om saker som är AFk hänger jag med, kanske är det de som har missat en massa? Kanske är datorkunskap den nya analfabetismen, det som skiljer männsikor upp, delar upp dem i två lag, ett A-lag och ett B-lag, där den ena gruppen har väldigt mycket bättre chanser att anpassa sig. Fast det vore synd, för vad händer isf med alla de som inte ens kan läsa än? Vem tar hänsyn till dem?

Den sista sommarvärmen?

Är det den sista sommarvärmen som gör mej svettig? Jag hoppas nästan det, jag föredrar nästan att frysa. På söndag flyttar jag in i lägenheten på Hisingen och imorgon är jag helt ledig, båda två sakerna är väldigt sköna. Skönt att slippa duschen här och skönt att slippa åka tåg imorgon.

Idag såg jag en fågel som var hälften duva och hälften kråka, mycket intressant, kroppen var en duvas och huvudet var en kråka, dessutom hade den en blandning av duv och kråkfjädrar. Jag hade ingen kamera, det var synd, I shall call it a Skatepigeon!

Ensam hemma

Det känns lite lyxigt att vara ensam hemma ikväll, men kvällen tar slut alldeles för snabbt och jag har inte ens hunnit äta än. Snart måste jag lägga mej, men jag ska äta först och njuta lite av tystnaden lite först. På söndag ska jag flytta in i lägenheten, undra om jag kan få med mej Kokokombon dit, han skulle kunna hjälpa mej bära saker...

Dagens låt

Jag vill också kunna bygga ett gigantiskt stort instrument som man måste vara fyra personer för att spela!

Ibland behövs det en katt på tagnetbordet.

Jag har under två års tid stört mej på att min dator piper varje gång den ansluter/tappar anslutningen till internet och när man kör trådlöst så händer det ju ibland. Och jag har kollat alla olika ljudinställningar och dessa har också blivit verifierade av killar, det har helt enkelt gått att få bort ljudet, men nu när jag i Vaggeryd så har jag haft en katt liggandes på tangentbordet hela dagen och gissa om jag blev överraskad när jag märkte att han hade fått fram en ruta med inställningar jag aldrig har hittat förut och där kunde man ta bort ljudet när nätverkskortet ansluts. Tänk att det finns inställningar på datorn som bara katter kan klara av att få fram, det är konstigt.

Annars fortsätter min teknikkarma att vara dålig, idag fungerade inte biljettautomaten när jag skulle hämta ut min tågbiljett, men med tåget kom jag ändå, jag undrar när det vänder.

Teknikkarma

All teknik är verkligen emot mej idag, inatt stendog min mobiltelefon, jag hoppas att det bara är batteriet, som tur är vaknade jag själv så jag hann med tåget i morse och nu funkar inte min mejl heller.

I går tog jag ut lite kompledigt här på bloggen, jag somnade i soffan innan jag hade bäddat den, jag var så trött och morgon ska jag åka hem till småland, egentligen skulle jag på ett seminarium på eftermiddagen och ett konferenspass på förmiddagen, men jag orkar verkligen inte åka först till Göteborg och sen tillbaka till Småland.

Jag fick låna en mac genom skolan, splitterny 09:a, jag gillar egentligen inte mac, men skolan verkar helt mac-baserad så jag tänkte att jag lika gärna kunde låna en, har ju fixat en hemförsäkring med allrisk skydd och så. Känns lite fånigt med två lap-tops, en pc med mitt liv på och en mac med kulturverkstan på.

Nu ska jag diska och packa ner både mina datorer eftersom jag tänkte åka direkt till Göteborg på måndag.

Bra med en kokokombo

Det är bra med en kokokombo, speciellt när han ger mej fotmassage, men det är jag faktiskt värd! Undra om han har några baktankar... Jobbigt bara att jag inte kan koncentrera mej på nåt annat just nu.

Förresten, så ska jag visst läsa inledande programmering i Java på distans i höst också, om jag bara kan klura ut hur man ska registera sig och så, men det löser sig, imorgon är jag nog piggare och kan förstå det jag läser lite bättre.

Jag vet att det finns massor att skriva om, ny stad, ny skola, nya rutiner men om sanningen ska fram så känner jag att inget av det där är något att skriva om. Idag har jag gått runt och varit irriterad mest, på mycket, irriterad på folkhögskolepedagogiken i skolan, irriterad på härskartekniker, irriterad på folk rent allmänt. Dessutom höll jag på att inlåst i duschen i källaren här i huset. Duschen som är c:a 1,5 kvadrat, inredd som ett STASI-förhörsrum med träplattor lagda på betonggolvet. Fast är det så intressant att läsa?

Ny stad, nytt liv, samma gamla bråk med Skövde...

Jodå, nya skoldagen kom och gick och jag är astrött, de där spårvagnarna tar verkligen musten ur mig! Annars verkar klassen lagom pretto och jobbig och luften i klassrummet är lagom syrefattig så jag orkade inte ens sitta där och äta lunch, tog en prommenad istället. jag sov inte heller så bra inatt...

Dessutom blir jag inte piggare när jag får mejl från Skövde att jag måste registrera mej på webbdesign-kursen igen, för att få mina poäng eftersom den har bytt namn. Dvs. jag måste betala kåravgiften till Skövde den här terminen... Jag har inte råd med alla dessa kåravgifter, måste ju betala till Gotland också.

Det är inte ofta...

Det är inte ofta jag känner mej som en tjej, förutom då jag har mens, men ikväll inser jag att jag faktiskt är en tjej. Min necessär tar upp halva ryggsäcken och mina duschgrejer får inte ens plats i den. Dessutom har jag packat ner alltför mycket kläder, men jag fick iaf igen den stora väskan, min sängvärd kommer att dö imorgon när han ser all min packning...

Packning och andra olater

Jag har bakat färdigt och gått över till mitt andra projekt för helgen, packing/städning (för de går så bra att kombinera). Tyvärr är jag jättedålig på att packa. Jag kommer nog inte hem hit till Vaggeryd på kanske två, tre veckor och då kommer jag också att behöva hämta min sekretär och en del andra saker som jag behöver i Göteborg. Men två veckor är inte så lång tid, så jag borde inte behöva ha med mej jättemycket kläder, men som vanligt, ska det vara sommar eller höst? Jag har drgait fram en hög kläder, jag får gå igenom dom och ta bort och lägga till, tills jag hittar en bra mängd. OCh sen behhöver man ju annat skräp också, typ toalett-saker, viktiga papper om skolan etc. Min kurslitteratur kommer hit, så jag hoppas det inte är några böcker vi behöver direkt nu i början, fast då tycker man ju att de borde ha gett litteraturlistan lite i förväg, den kom ju i Torsdags.

Kanske lika bra att man sätter igång nu, så kanske man blir klar inte allt för sent. Gud, vad tråkigt...

Yay!

Äntligen har jag fått de där poängen för webbdesigns-kursen i Skövde, det satt långt inne, men till slut gick det! Coolt, nu kan jag äntligen läsa b-kursen jag egentligen vill läsa, php/mysql. Fast jag funderar på att kolla om den går någon annanstans än i Skövde till våren, för jag vet inte om jag orkar med Skövde just nu... Och så har jag glömt att mejla Rindi om den där kåravgiften och så klart borde uppsatsen vara klar vid det här laget, det är den inte...

Men, jag har skrivit på kontraktet för lägenheten och fixat en hemförsäkring, det är alltid nåt. Dessutom kände jag idag en uns sorg över att flytta från det här helveteshålet, konstigt det där, jag sparar att lägga upp mina bilder om essensen av byn tills jag har flyttat, så har jag nåt att bli nostaligisk över, när jag sitter i min pyttelilla lägenhet utan frys.

Bakdag med baktankar

Jag har haft en riktigt härlig bakdag idag och den är banne mej inte slut än, imorgon tar jag nya tag, bröd, kakor och kanske en och annan bulle och lördag blir det muffins och brownies. Jag tänkte baka och ta med mej till soffägaren i Alingsås som ett slags tack för att jag får sova där, förutom hjälp till hyran dårå.... Sen är det ju roligare att baka än att skriva uppsats, men allra tråkigast är det nog att behöva dra med sig bokhögen till Alingsås. Kanske att jag borde skriva lite också. Idag har jag iaf fixat till uppsatsguiden lite till och skickat länk till Skövde (igen...). Börjar bli lite småtrött att behöva lämna saker och ting två, tre, fyra, sju gånger. Varför kan folk inte hålla reda på sina mejl för? Jag fick dock lite frustration i mejlet där jag vid typ tre, fyra gånger lyckades få in att jag faktiskt hade mejlat in länken redan lite förbifarten men ändå. Sen borde jag kanske bråka lite med css-koden så guiden inte ser så skev ut i Explorer, men det får bli ett framtida projekt.

Och så har jag skickat efter kurslitteratur idag, hurra för utbildningar med bara små, billiga pocketböcker på svenska som obligatorisk kurslitteratur, sånt gillar vi.

Dagens låt.

Efter en halv seger i Skövde så tycker jag att vi firar det med en av mina favvislåtar som jag hittade just i Skövde, på en hembränd cd-skiva jag fick av Baloo, första året i Radio Qult. Han hade bränt en hög med låtar han tyckte skulle passa i mitt dåvarande program "Attityd" och visst, jag spelade den en hel del, den är ju så bra!

Tom

Efter att ha lämnat in texterna till Göteborg, fixat en soffa i Alingsås att sova på tills jag kan flytta in i lägenheten på Hisingen, fixat nytt lösenord på studera.nu, efteranmält mej till distanskurs i java, bråkat med Högskolan i Skövde om saknade poäng (bråket är inte slut än...), kommit på att jag missade kåravgiften i vintras, blivit smått nervös varje gång jag får ett nytt mejl, upptäckt att mina akademiska erfarenheter på studera.nu är lika med noll (vilket betyder att jag kommer att behöva skicka in en massa studieintyg och grejer när jag vill läsa konstpedagogoik, ni vet då, i framtiden, när jag har fått jobb och så...), varit på barnkalas, kommit på att på måndag börjar skolan, kommit på att jag inte har en aning om vad jag ska packa ochkommit på att om skolan börjar på måndag behöver jag åka till Alingsås på söndag är jag helt tom. Jag är helt slutkörd jag hoppas det blir bättre när skolan börjar...

Shit!

Insåg just att jag inte betalade någon kåravgift till Rindi för vårterminen när jag omregistrerade mej och nu blir det ju knas när jag snart är klar med min uppsats. Undra om man kan komma runt det problemet på nåt sätt, ett sätt är ju att omregistera mej till C-kursen nu i höst och betala in kåravgiften, men då måste jag kanske också göra om hela kursen och jag är inte säker på att jag bara kan lämna in det jag lämnade in första gången. Gaaah! Det är för mycket för mej att komma ihåg, undra om det är det som är knas i Sköve också, men där har jag ett minne av att jag faktiskt betalade kåravgiften innan jag åkte upp till Stockholm, om jag inte bara har drömt allt...

Lunchlådor

När jag praktiserade på Färgfabriken så hade jag med mej lunchlådor, jag vet inte om jag behöver ha med det nu i höst till skolan, eller om jag kan åka hem och laga nåt för äta ute och typ uteslutet. När jag var i Stockholm tänkte jag att en blogg om lunchlådor det vore nåt, små bra recept på mat som passar i en låda, eller långkok som räcker till flera lådor. Undra om det finns någon sådan?

Självdistans

Det är otroligt viktigt att ha självdistans. För ett tag sedan efterfrågade någon att jag skulle le mer på foton, jag svarade att det kunde han drömma om, jag ler inte på bild, jag är inte en sån tjej längre. Men så tog jag en bild på mej själv och min kamera brukar ha en förmåga att få fula saker att se snygga ut så jag tänkte att ett självporträtt när man är PMS:ig och jävlig skulle vara bra, men inte ens min kamera kunde göra mej snygg. Skit samma, jag ler iaf och det är viktigt att ha självdistans så därför tänkte jag lägga upp bilden ändå, det är lite "Snel hest" över det hela, men människan behöver iaf inte tjata om att jag ska le på foton längre! Jag hatar när folk tjata om saker och ting, låt mej vara, liksom!

En snel tjäj!

Willy De Ville

Jag hade skrivit ett långt inlägg om mina första minnen av långa bilfärder sent på kvällen, min fars kassettband och Willy De Ville, men allt försvann och nu är jag trött och ska sova, ni får lyssna på De Ville själva så länge.

Nu måste ni hjälpa mej!

Kultur, jag ska skriva om kultur, men jag är helt tom. Jag har fått förslagen: Yoghurt och en slogan, "kultur kan vara en kul tur". Båda är genialiska men hur ska jag få in de i en text där jag reflekterar och definierar kultur, som säkert övriga klassen ska ta del av? Man vill ju inte att de ska tro att man är idiot redan på första skoldagen...

Så hjälp mej nu, vad är kultur? Jag tänker att det har flera olika funktioner, dels som ett slags kitt mellan människorna i ett samhälle, som något samhällsbyggande, något som människor kan enas kring. Kultur är också i ständig utveckling om kulturen stagnerar betyder det slutet för ett samhälle. Kultur är också ren underhållning, problemet är väl att vi har en viss förmåga att underskatta underhållningens roll. Är är kulturen helt enkelt vi människor? Vi både skapar, upprätthåller och utvecklar kulturer, allt på en gång. För är inte kultur egentligen något i pluralform?

Lite musik, lite arktektur och lite "I dare you..."

Jag har massor att skriva idag, inte bara uppsats utan också texterna till Göteborg. Jag hittade ett jätte kantarellställe när jag var ute och gick (tyvärr tror jag inte att jag är ensam om det, så att jag faktiskt ska få plocka nån svamp där är väldigt liten) fast ändå efter mitt fynd kände jag mej lite låg så dagens låt blir av New Order, passar en sommardag som denna.

Jag tänker att det bara är jag som är intresserad av industriarkitektur och bauhaus, men här iaf en längre text om bauhaus som ni kan läsa om ni inte har nåt bättre för er...

Och på dn.se läser jag att en timbro-man (jobbar det inga kvinnor där eller är det som i kyrkan, där kvinnorna ska vara tysta...) tycker att kommunerna ska dra ner på kultur och fritid och spara pengar. Visserligen håller jag med honom om äventyrsbaden, mest för att jag hatar äventyrsbad, jag vill bara ha 50 m bassänger som jag kan simma i utan att behöva trängas med folk. Fast jag utmanar den här timbro-mannen att bo två år här i Vaggeryd, där det enda som finns är fotboll, bandy, kyrka och arbetslöshet, varav bara två av fyra är kommunfiansierade. Sen kan han komma och säga att det behövs mindre satsningar på kultur och fritid, I dare him. Jag gissar att han efter sju månader här har börjat klättra på väggarna, efter ett år har han blivit helt apatisk och folkskygg, efter 1,5 år har han tappat livsglädjen totalt och efter två år är han övertygad om att han inte är värd något bättre...

Världens mest hysteriska fondtapet?

Det här skulle jag ju lägga upp igår...

En illröd tapet med en massa blad på till ett mörkt bajsbrunt golv... man undrar ju hur folk tänker. Jag såg mej framför mej en ungkarl som försökt få till lite Hawaii-känsla med solnedgång och palmer, mycket stora gröna växter i rummet.

Tänder, saliv, mineralrer och en annan kvinnas barm.

Jag var hos tandhygienisten igår och tog bort tandsten och medan jag låg med huvudet i hennes barm berättade hon om mineralrikt saliv som gav mer tandsten med mindre hål kände jag mej tryggare än jag har gjort på länge. Det är någon med kvinnors barmar, de symboliserar trygghet och ligga där med huvudet med maskiner i munnen är lugnande på ett sätt som gör att t.o.m. en tandläkarfobiker som jag kan andas ut.

Idag har jag och mor varit och plockat blåbar, två gånger får räcka, tror jag. Jag har kokat sylt ikväll också, blåbär och igår kokade jag krusbärsmarmelad. Gott, gott, nu börjar sopparna titta upp i skogen, undra vilken ny svampsort det blir som jag lär mej iår...

Jag ju bara göra två efteranmälan...

... ska det var så svårt, kurserna är ju inte ens särskilt stora (7,5 hp) på distans och 25%. Man kan tycka att det finns betydligt svårare saker att göra. Men icke, med min vanliga otur, saknas poäng från gamla kurser som behövs, det saknas lösenord och nytt verkar ha svårt att komma fram med epost och allt liksom bara skiter sig när jag försöker få tag på nån som vet vad som har hänt med mina poäng, eller egentligen vad som hände med min omregistering, jag får ju inge poäng utan registering. En ganska stor del av mej tycker att någon borde ha hört av sig till mej redan i febuari eller så när komplitteringarna till kursen skulle vara inlämnade, de borde ju liksom märka då att de inte hade nånstans att rapportera in kursbetyget. Dum som jag är utgår jag ju ifrån att om jag inte hör något så funkar allt, det är förståss fel, det borde jag ha lärt mej nu. Nu har jag lärt mej det dock. Jag vill ju bara efteranmäla lite, utan atat behöva skicka en massa mejl hit och dit till folk som ändå inte kan hjälpa mej...

Med min vanliga otur kommer jag inte att kunna vara säker på att jag verkligen har fått tag på en lägenhet i Göteborg förrän alla kontrakt är påskrivna och jag har bott i lägenheten utan några problem i några månader. Jag måste ha världesn sämsta karma.

Och precis när jag hade skickat ett mejl till studera.nu och klagat lite på att jag inte kunde få något lösenord till min mejl läser jag detta på första sidan, "Just nu görs det andra urvalet till höstterminen. Under tiden urval pågår kan du inte logga in på Dina sidor eller söka nya utbildningar." Undra om det kan ha något med det att göra... Korkade Sarha, du borde kanske läsa lite bättre...

Borås

Jag var i Borås idag och såg världens fulaste fondtapet, bild kommer upp imorgon. Jag och Sofie gjorde en liten roadtrip till hennes nya lägenhet och efter att ha tvingats att titta på den gräsligt röda fondtapeten, det mörkbruna golvet och mörkbruna tapeterna i köket, tyckte vi att vi borde bli lite uppmuntrade på hemvägen och det kan bara Målle göra... Egentligen ville jag tipsa om sången "Lägg den där" men den hittar jag inte ens teten till, så det får bli den här gamla pärlan istället!

Jag har blivit med andra handslägenhet!

Ett litet problem är att det är från och med den 1:e September och Maj skolan börjar den 17 Augusti och läsåret slutar i Juni. Fast jag tänker att jag nog kan sova nånstans under veckorna och så åka hem över helgerna, sen vet man ju inte exakt hur schemat kommer att se ut, kanske är det inte undervisning varje dag... Nåväl, så är jag glad, nu slipper jag tänka på det, eller jag måste väl böna och be om sovplats nånstans, men det ska nog gå bra, kanske, jag är ju rätt snäll och ganska kort så jag tar inte mycket plats!

Det där med mat

Jag hittade en trevlig om än lite lång text (man är ju lite metro-skadad...) om mat och ätande på svd.se. Väl värd att läsa och inse hur matstörda vi egentligen är!

Jag tänkte skriva en lista...

... men sen så glömde jag bort vad den skulle handla om, jag börjar bli gammal. Jag tänkte också skriva en lista till mej själv på saker jag tänkte göra idag, men jag har glömt bort vad det var jag tänkte göra.

Jag hade ett ex en gång i tiden som alltid köpte Lion bars i så stora mängder att frosseri var bara förnamnet. Varje gång jag ser såna där Lion bars blir jag påmind om honom, det var mitt första dysfunktionella förhållande, sånt har ju alltid en särskilt plats i hjärtat och därför har jag inte klarat av att köpa några sådana själv, trots att jag har velat. Men så var vi City Gross i fredags och där såg jag Lion popchoc, alltså Lionchoklad fast i småbitar. Jag tänkte att de kanske inte påminner så mycket om M så jag köpte en påse och faktiskt det funkar, eller så har jag verkligen kommit över honom på allvar. Jag kanske ska försöka köpa några bars nästa gång och se hur det känns, liksom. För jag tror att bars ändå är godare, fast jag kommer knappt ihåg hur de smakar.

Dagens låt

Jag är astrött idag och trots att det knappt var ett moln på himlen kändes det väldigt mycket som himlen var gjord av cement.



Ett bonusklipp, världens bästa Beth Orthon sjunger världens bästa Leonard Cohen!

Kärlek i svininfluesans tid.

Jag har funderat på det här med influensaspridning och sex. Influensan smittar ju via nära kontakt med smittade och ett råd är undvika att röra vid ögon, näsa och mun, så slipper du smittas om du råkat ta i något föremål som influensavirus nyligen fastnat på. Men jag funderar på det här med sexet, visserligen på ett rent teoretiskt plan, har ju inte inte haft sex på ett tag nu, man borde ju kunna bli smittad genom slemhinnorna en trappa ner också, genom t.ex. hevy petting (inte för att smittskyddsinstitutet skriver något särskilt om det med det kanske har mer med moral att göra...).

Det här har fått mej att fundera på hur man ska få in handtvättning i förspelet, personligen tycker jag att det ät tillräckligt med att få in kondomen idet på ett bra sätt och nu blir det ytterligare en grej, liksom. Det finns ingett bra sätt att säga "Ska du pilla på mej får du allt tvätta händerna först (jag har ju ingen aning om var de har varit)", försök själva säga det på ett kvittrande glatt sätt, det blir liksom bara fel ändå. Jag tänker mej att man istället kan säga något i stil med "Vill du tvätta händerna på mej, vi kan tända lite stearinljus, använda lavendeltvålen och gosa lite vid handfatet". Eller så kan man gnida varandras nakna kroppar i handsprit, istället för t.ex. chokladsås eller vipsgrädde.

Eller så ska man kanske ta det säkra före det osäkra och helt strunta i nära kontakter med andra, ha händerna under täcket, sätta in nya batterier i vibratorn och ägna sig åt onani tills influensorna och vinterkräksjukans tid är över.

Inget dåligt besked än

Alltså det är ju inte så att jag har fått nåt nej, än, men min magkänsla är inte den bästa, fast den har ju haft fel förut.

Ibland behövs det så lite.

Ibland är det enda som skiljer mellan totalmedvetslöshet och funktionell, 10 minuter. Jag tog den där sovmorgonen idag som jag inte tog i lördags och det behövde jag. Anledningen till varför jag behövde sova några minuter extra idag var att jag låg och funderade igår kväll, jag funderade på det här med kärlek. Jag ska vara ärlig, jag tror inte på kärlek, däremot tror jag tvångstankar och psykoser. Jag har aldrig sagt till något att jag älskar den och jag skulle ringa till psykakuten om någon sa det till mej. För hur vet man om man älskar någon eller om det bara är en tvångstanke? Grejer med psykoser, neuroser, tvångstankar etc. är ju att när man är mitt i det så upplever man det som verkligt, man vet ju inte själv att man är galen.

Hur vet man har fjärilar i magen eller bara gaser?

Hur vet man att man är kär och inte bara lite järnbrist?

Hur vet man att man har träffat sin livspartner eller bara en psykotisk massmördare?

För övrigt är en resa till Göteborg inplanerad idag, ska titta på en lägenhet på Hisingen ikväll. Undra om de från Hjällbo hör av sig. Lite dyrare bostadskostnad varje månad på hisingen, men möblerad!

Frälsis och livsstilar

Frälsis tycker inte att den nya Bruno-filmen stämmer överens med den livstil och värderingar som de står för. Alltså filmen har väl knappt haft premiär i Sverige än, men ändå har de sett den. De måste ju ha sett den, annars kan de väl inte säga så?

Sen vet jag inte vilken livsstil de menar riktgt, menar de livstilen att gå runt i lustiga hattar? Men det kan de ju inte göra, det gör de ju själva. De måste mena den österrikiska livstilen! Den kan jag hålla med om, den är konstig, de hade ju den där homosexuella högerpolitikern som är död nu, eller var han bisexuell kanske? Själv gillar inte jag Frälsis uniformsfetisch, men det betyder ju inte att jag inte stöder deras livsval, om det är det de går igång på, så gärna för mej, be my guest! Men snälla Frälsis, jag tycker nog att ni borde förstå att alla kanske inte gillar uniformer och en del tycker om att ligga med folk av samma kön och Jesus tyckte om att umgås med horor. Alla är vi olika men framför Gud är vi nog lika goda kålsupare allihop, både ni och vi andra utan uniformer!

Tråååååk!

Det regnar så jag kan inte ut och gå. Mitt msn vill inte ansluta så jag kan inte prata med folk (det har iofs inte orkat göra på flera veckor, men man vill ju gärna göra det valet själv liksom). Dessutom väntar jag på telefonsamtal ang. en lägenhet så jag vågar knappt gå på toa, tänk vad pinsamt om hon ringer när sitter där, ska jag svara eller inte...

Jag borde plugga, skriva klart mina texter i Göteborg, mejla, städa, i den ordningen typ. Men varför ska det vara så tråkigt och varför är jag så opepp? Det skulle vara skönt med en prommenad, inte för att jag skulle få mer gjort efter den, men jag skulle iaf få lite mer energi och få igång min kropp så jag kunde äta nåt utan att må illa.

Jag ska kanske sätta igång och städa lite, istället för prommenad liksom, när det har slutat regna kan jag ju öppna fönstret, om det nu någonsin slutar regnar...

Inte ensam

Vi är visst inte ensamma att åka vilse i Göteborg. Jag bävar inför nästa resa till den staden som borde infalla någon gång under nästa vecka, om jag har tur. Jag har liksom ingen aning vart jag ska, men den här gången får GPS:en stanna hemma, för ju fler kockar desto sämre soppa säger man ju. Dessutom blir det nog att studera kartan över Göteborg ännu noggrannare här hemmavid, trots att vi ändå satt en bra stund förra gången, det hjälpte ju inte så mycket ändå.

Jag tänkte på det under förra resan att det skulle vara bra om vägverket kunde informera lite bättre om vilka alternativa vägar till tingstatunnlen det finns att välja på, alltså det hade ju räckte med några vägnummer eller nåt, inte bara att man ska välja en alternativ väg. Om jag hade vetat att tunneln höll på att renoveras hade man ju kunnat kollat på internet i förhand, men hur lätt är det att veta det? Jag kommer aldrig ihåg att kolla vägverkets webbplats...

Jag är ju som sagt vad inte i Göteborg så värst ofta och med bil har jag inte varit i staden på flera år så man får nog ändå vara lite stolt över att man hittade till Hjällbo med bara en olaglig U-sväng. synd bara att hemvägen inte gick lika smidig...

En förkortad sovmorgon och en mage i uppror

Den tio minuter långa sovmorgonen blev fyra minuter, men inga fulla människor inatt iaf! Jag har ju delat ut två distrik idag och igår vilket gör mej supertrött, för att motverka detta bryggde jag lite kaffe idag (jag kan verkligen inte brygga kaffe), det blev alldelese för jättestrakt men jag drack upp två koppar på raken ändå. Det var liksom ingen annan hemma som kunde brygga lite normalt starkt kaffe till mej och jag var desperat. Förståss är min mage i uppror nu, jag hade ju inte ätit någoting innan jag drack kaffet heller, vilket gjorde det hela ännu värre. Jag har fortfarand einte ätit nåt mer än en macka, mår sjukt illa och är yr skulle kanske försöka äta nåt, jag vet liksom inte vad som är resultatet av vad, om jag är yr och mår illa av kaffet eller att jag inte har ätit nåt, jag kan få båda symptomen av både två sakerna. Orsak och verkan likom. Jag känner ocks att jag kanske inte är helt sammanhängande just nu...

Under min andra sovperiod drömde jag en stressdröm om en 20 kvadrat stor lägenhet med kokvrå jag ska titta på nästa vecka. I min dröm flyttade det in förutom jag två killar i den, pojkvännen (eller om det var hennes bror, eller både ock, det var lite oklart i drömmen) till tjejen som hyr ut den och en polack som inte kunde ett ord varken svenska eller engelska. Jag tyckte att det blev lite trångt och blev otroligt stressad av det och villle flytta därifrån, men så hade jag skrivit på ett kontrakt att om jag flyttade i förtid var jag tvungen att betala dubbelhyra i flera år, trots att jag bara skulle bo där i ett år. Tilläggas bör att det bara fanns en dubbelsäng i lägenheten som vi tre var tvungen att dela på. Det var otroligt frustrerande och jag ska verkligen försöka att inte låta drömmen påverka mitt intryck av l ägenheten eller tjejen.

Men nu är det nog ändå att försöka få nåt i magen samt att hänga upp tvätten på tork.

Imorgon ska jag unna mej...

... en liten sovmorgon, 2.40, det låter väl som en human tid att vakna på? Förra lördagen blev jag omringad av ett gäng fulla tonåringskillar som ville prata om tidningsutdelning, när jag gick upp, vilka tidningar jag delade ut, hur många, var etc... Fruktansvärt irriterande och lite skrämmande. Inte för att de var aggressiva men att bli omgiven att ett gäng fulla killar halv fyra på morgonen som inte låter en cykla vidare är lite otäckt.

Hoppas inte jag träffar några sådana igen, fast vad är oddsen på det? Lönehelg, semester, uppehållsväder, allt pratar emot det. Att jag sedan jobbar dubbelt, alltså ska köra två distrikt imorgon gör inte saken bättre, men folk får leva med att få sin tidning lite senare, det är ju sjutton lördag!

Dagens låt

Det får bli en låt idag. Jag hittade ett väldigt ambitiöst schema jag gjorde i vintras åt mig själv. Jag fattar inte hur jag tänkte, alla schemalägga någon sorts aktivitet, förutom frukost, före 15.00, är inget annat är ren galenskap! Nu har jag gjort en ny version, enligt det ska jag syssla med "Annat" nu, tänker att dit räknas nog att hänga på youtube, fast jag tror att jag menar filmvet, berättarteknik, webb och sådant. Men jag får skylla mej själv som inte preciserar bättre.

Äntligen ett livstecken!

Jodå, äntligen har jag hört något från bostadsjakten, eller ja, det var väl mer ett livstecken än något annat och det känns ju bra att jag inte är helt transparent iaf. Svaret påverkar inte min taktik då jag ändå hade tänkte vänta till slutet på den här veckan innan jag gjorde nåt mer/annat. Så det är bara att vänta och se... Och som vanligt, har nit nåt tips på bostad i Göteborg till lilla mej så får ni höra av er, om ni vill, som vanligt!

favvisbloggar under regniga sommardagar.

Ibland, jag säger ibland när varken "Awkward Family Photos" eller "Guds Vrede" räcker till har man alltid "Dagens Lokaltidningsbesvikelse". En liten tröst om natten.

Igår, idag, imorgon.

Jag hade visst namnsdag igår, jag märkte det inte ens, kommer inte ens ihåg om det regnade eller inte, under fruntimmersveckan är det ju viktigt att veta.

Jag känner mej så himla överflödig idag, vet inte varför, kanske är det för att jag sov för länge idag igen, kanske för att jag inte har skrivit klart min text om mina mål med projektledarutbildningen, kanske för att det är helt tyst på bostadsfronten. Man tycker att någon kunde höra av sig, jag får kanske byta taktik... imorgon.

pfft!

Vaknade just, så mycket för att komma upp tidigt idag. Nu blir det promenad för att jag sedan ska kunna äta frukost och sen blir det att skriva hela dagen, när jag sover så här länge.

Min presentationstext till Göteborg är klar (med ett ord tillgodo!), min motivering/mål-text är påbörjad, min c-uppsats i filmvetenskap är äntligen korrekturläst och jag letar efter ett bra filmkonventeringsprogram så jag kan klippa om min gestaltningsfilm och lägga till ljudspåret så att det exjobbet kan bli klart i sommar iaf. Finns det någon därute som har ett tips på ett program som kan konvertera från mpeg-fil till avi eller liknande?

Nu blir det nog ändå dags att gå å lägga sig, min plan var att komma upp ganska tidigt och forsätta skriva, vi får se hur det går med det... att jag aldrig kan komm i säng i tid.

En regning dag

Jag har lust att pyssla eller baka idag, det passar att göra det en sån här regnig dag. Skulel vara roligt att planera flytt, men då måste jag ju först ha nånstans att flytta till, väntar fortfarande på svar från Hjällbo och den där andrahandslägenheten, just nu känns det väl som att jag har störst chans i Hjällbo. Känns lite jobbigt att vara i limbo, ska jag eller ska jag inte leta vidare? Hur mycket is i magen bör jag ha...

Fast de tkommer varken bli pyssel eller bak idag, jag har hur mycket som helst att skriva klart i skolan och mejla Skövde om poäng som verkar ha trillat bort (de har väl visserligen semester än, men jag kan ju mejla ändå, så är det gjort). Kanske att det kan bli en sats chokladbollar lite senare, eller jag vet... mjuk pepparkaka! Undra om jag har alla grejer hemma, annars får det vara, då får jag poppa popcorn istället ;P

Javisst vill jag betala för fri fildelning, men inte för TPB...

För frågan är väl ändå den, vill man verkligen betala för att använda tpb och för mej är svaret nej, däremot skulle jag kunna tänka mej att betala för en fri fildelning öht. Mest vill jag inte betala för tpb för att 1, Jag hittar ytterst sällan det jag verkligen vill ha där. 2, om det finns där tar det ofta år och dagar att ladda ner. 3, användarna på tpb (nu pratar jag generellt...) beter sig som otacksamma, gnälliga och mycket bortskämda småbarn. 4, det finns ju en del bättre och gratis fildelarsajter som man kan använda sig av istället, störst är inte trots allt inte alltid bäst.

Och en annan sak, när jag ändå är inne på ämnet, Peter Sunde skrev ju en debattartikel på Expressen.se och sedan Alexander Bard svarade på. Det fick mej att fundera på hur framtidens kultur ska finansieras, ingen av herrarna tar upp det i sina texter just här, även om Bard nämner det. Men det är väl ändå mycket det som är grejen med fri fildelning, oavsett om man menar frihetlig eller gratis, jag tror inte att försäljningen av tpb till ett aktienoterat, vinstdrivande företag med en företagsledare med vassa armbågar löser upp några knutar i den frågan heller. Kultur i sig genererar sällan några större summor pengar, om man inte har ett band som heter BWO och är stora i Ryssland eller heter Carina Rydberg och skriver dussinlittertur, fast knappt inte då heller. Någon som har några förslag? Själv är jag rätt tom...

Synthsoundtracket till försäljningen av tpb?

bilder från Hjällbo

Så här ledsen blir man när man är utelåst i Hjällbo.


Jag försökte ringa, men det var bara upptaget.


När jag äntligen hade tagit mej in och kollat på rummet
var det dags att åka hem, en annan väg, vi åkte vilse.


Fel väg.


Vi bestämde oss för att fika, hittade en allé som ledde fram till Näs slott.


Trädkronor.


Vi åkte på en bro.


En informativ skylt om grodor.


En del människor bygger timmerhus...


Andra tar kort på trasiga tennisbollar.


Det fanns klara indikationer i skyn att vi var nära Landvetters flygplats.


Till slut efter några timmar eller så kom vi äntligen fram till Borås.


Och jag fick tag på min bästa istället för-choklad!