Barn och mobiltelefoner

Har ni någonsin pratat i telefon med ett barn 0-4 år? Oftast är det inte speciellt givande, så varför ska de ha en mobiltelefon? Vem ska de ringa till och om vad? Ska de ringa hem och tala om när de tänkt komma hem? Vem låter sina 0-4 åringar springa runt ensamma på samhället, i trafiken? Det kanske bara är jag som är överbeskyddande nu, men om jag hade en 0-4 åring här hemma skulle den inte ha nån anledning att ringa till nån, till mej, eftersom jag skulle vara i dens närhet eller se till att nån annan som jag litar på är det. Är det bara jag, men jag och mina kompisar fick inte ens gå ensamma till Lekis när vi var 6 år, eller knappt ensamma hem till nån kompis förrän vi gick i skolan typ och då bor jag ändå i ett skitlitet samhälle med knappt några bilar. Det enda stället jag gick till ensam var till kyrkan för vi bor typ grannar. Och om man nu ändå väljer att ge sitt barn en mobiltelefon, får man inte skylla sig lite själv om de skaffar en massa dyra signaler och grejer till den, alltså, de är ju barn och föräldrarna har ju ansvar för dem och det är ju inte precis svårt att räkna ut att barn vill ha en massa roliga ljud och grejer att leka med... eller?