Okej, jag tog en liten paus över helgen men nu fortsätter vi med en ny del, min bästa vän.
Det var så väldigt längesedan jag hade en bästa vän, jag har många bästa vänner. De skiftar hela tiden och det går i vågor, ibland är någon mer nära än någon annan, beroende av vad jag behöver just då. Men det finns några som stannat kvar längre, några från Vaggeryd och Skövde och jag hoppas att jag har hittat några här i Göteborg också som stannar kvar. Men man vet ju aldrig vad som kommer att hända. Man tappar ju bort vänner hela tiden och hittar tillbaka till dem igen ibland.
Jag pratade med en fotograf för några veckor sedan om kreativitet och hon sa att hon inte tyckte om att umgås med så många människor för att hon tappade bort sig själv hela tiden. Jag känner såväl igen mej idet och tänker att den bästa vän man har, är nog ändå sig själv, jag är ju det viktigaste och värdefullaste jag har. Ibland är andra människor mest ett brus som stör, hur nära och kära de än må vara.
7 kommentarer:
Känner igen mig en hel del i det där.
Däremot vet jag att det kan ta flera månader ibland mellan gångerna som jag träffar mina bästa vänner, men när vi väl träffas är det som om vi sågs igår.
Behöver? Inte för att vara sån men det låter lite tragiskt! Innebär det att vänskap ska är behovsbaserad? För det låter inte som vänskap i mina öron...
På tal om brus förresten. Vilken brusnivå ligger jag på? :p
Jag tror absolut att man har olika behov av vänskaper i olika delar av sitt liv, iaf är det så för mej. Sen är det kanske inte helt okej att säga, för man sa ju vara där för alla hela tiden och allt annat är själviskt. Det må så vara.
Jag tror också att man har olika behov i olika delar av sitt liv och att det är vänner man fyller de behoven med.
Däremot så tror jag inte man ska behovsbasera vänskap för då är ju risken mycket större att tappa vännerna. Särskilt när just den vännen inte fyller ett behov längre. För finns inget behov så finns ju heller ingen mening med att vara vänner.
Men nu menar jag inte att man helt säger upp vänskapen, inlägget handlade just om den bästa vännen, inte vänskap överlag.
Ja okej då! Det kan jag gå med på... :p
Annars hade jag nästan blivit tvungen att fråga vad du har för behov av mig! Och jag måste erkänna att jag tycker att det är lite farligt att utmana ödet på det sättet... :p
Skicka en kommentar