Jag var i stora staden idag, staden som brukade vara min. Jag åkte tåg idag, tågresan som brukade vara min vardag. Jag träffade min vän, vännen som betydde nästan allt för mig då. Det är konstigt vad många minnen man har som man trodde sig ha glömt bort.
Vi gick omkring i staden och pratade. Vi tog en fika på flykt från regnet. Vi promenerade utmed den stora sjön. Vi satt och väntade på tåget hem, precis som vi gjorde då.
Staden hade förändrats, men inte mycket. Tågresan gick snabbare, men inte mycket snabbare. Hennes hår var längre, mycket längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar