Trots att jag har kollat under sängen typ sju miljoner gånger igår i jakt på mitt SIM-kort krävdes det bara att min far tittade där en gång för att hitta det i dag. Suck. Nu är ju frågan vad jag ska göra med det kontantkortet jag köpte igår, men det ordnar sig nog, tänkte också fixa så att min far inte står på mitt abonnemang längre, men det var visst svårare än svårt, det får projektet i höst.

Iaf, nu sitter jag här med en ny kamera och en ny mobiltelefon som jag inte förstår mej på. Känns härligt att inse att man äntligen har gått och blivit vuxen, trots att man inte har något årskort på SJ, eller faktiskt inte ett enda årskort nånstans, när jag tänker efter. Fick höra igår att min nya telefon är en "tonårstjejtelefon" och det kanske passar bra för mej, eftersom folk säger ibland att jag låter ung, lite för ung... Jag ska bara lära mej att använda den som en tonårstjej och så får vi hoppas att den inte tar över mej helt så att jag börjar bete mej som sådan också.