Ett välkänt problem.

Jag känner så väl igen mej i brevet till Magdalena Ribbings frågespalt i DN, om man inte vill ha alkohol så anses man vara nånslags kufisk filur och det är ganska frustrerande. För grejen är ju att man inte gör något mer än att inte dricka alkohol och när man tänker efter så är det ju mer "onaturligt" att dricka jästa drykter som man blir konstig ii huvudet av än att inte göra det. Men ändå får man hela tiden frågor om varför man inte dricker och jag brukar svara på just den frågan med en konstig blick som om den som frågade var dum i huvudet, för jag dricker ju, annars hade jag inte överlevt. Kanske inte helt artigt, men som man frågar får man svar sägs det ju. Annars ger Ribbing ett ganska bra svar, att ställa en motfråga om varför de vill dricka alkohol, för grejen är att de flesta iaf i min älder verkar göra det för att "alla andra gör det" (trots att de är i 30-års åldern och borde ha börjat tänka lite själva) och för att det inte är roligt att vara nykter. Båda två känns rätt tragiska som att dricka alkohol bara för att vara social. Jag har alltid hoppas att frågorna och fördomarna försvinner med tiden allteftersom man blir äldre, men de verkar ju inte göra det, suck.