100 ord 5 April.

Efter en stunds bloggtystnad är det dags igen. Jag behövde vara tyst en stund för att inte säga för mycket, säga sånt jag verkligen skulle ångra senare. Vara tyst för att samla tankarna, ta tag i saker och försöka komma vidare på egen hand. Det har gått så där. Inspirationen och orken tryter och jag inser att jag behöver gå tillbaka till start, utan att passera fängelset, eller om det är tvärtom. Mina sällskapsspelsmetaforer är sådär. Jag har alltid varit en dålig förlorare så jag har inte spelat så mycket med andra, mest med mig själv och även då fuskat.