Inte riktigt 100 ord 19 April

Jag blir nog på ett eller annat sätt student igen i höst. Det känns sådär, men jag försöker intala mig själv att man ibland måste ta några steg bakåt för att komma framåt. Jag räcker inte till som jag är just nu, med allt ofärdigt och felinriktat, jag måste täcka igen en del hål och göra klart och kanske skulle någon då vilja öppna en dörr på glänt åt mig...

Och så återstår det att fundera ut det här med ekonomin, utan CSN eller jobb blir det svårt, luft och vatten mättar så dåligt.

14 April

Jag har haft svårt att ta tag i saker och ting de senaste dagarna. Det är liksom nåt som hänger över mej som jag inte kan ta tag i eller mota bort. Kanske har jag varit i Småland lite för länge, fast det känns som att jag just kom hit, eller så är det något annat, kanske saknar jag att träffa folk, att göra saker inte bara driva runt här. Kanske är det för att det har regnat och varit kallt här den senaste tiden eller kanske har all min energi, ork och lust plötsligt bara tagit slut.

100 ord 9 April.

Jag gör blommor av gamla pocketböcker som ingen längre vill läsa eller ens äga. Boksida efter boksida rivs ut och sakta fylls vasen med blommor. Jag tänker att det ändå är ett finns slut för en bok, lite som för den fina tekannan i H C Andersens saga som efter att ha gått sönder och glöms bort i ett skåp blev en kruka åt en blomsterlök, man är något och blir sedan något annat.

Bokens historia och karaktärer åter(an)vändertill min gamla vas av tysk keramik, både som dahlior och rosor. En del färgas med vattenfärg medan andra gulnar med tiden.

100 ord 8 April

Under min bloggtystnad har jag stundtals ofrivilligt internetfastat. Jag tvingades då umgås med mig själv på ett sätt jag inte har gjort sedan 1900-talet och jag gillar det på sätt och vis och jag hatar det på sätt och vis. Dagarna fyllde jag med saker som jag inte brukar göra och tar extra långa promenader, lite för långa promenader. Jag tänker att det kanske skulle vara bra att internetfasta regelbundet och frivilligt någon dag per vecka, om inte annat för mina ofärdiga saker. Jag kanske till och med skulle få klart några av dem, det skulle kännas skönt också.

100 ord 7 April

Det blev vår i år också, jag trodde nästan inte att det skulle hända. Det är så lätt att vänja sig vid sakernas tillstånd och sen går man runt och tror att det alltid har varit som det är. Det har aldrig varit löv på träden, alltid frost på marken och grå himmel och kyla som biter i kinderna.

Men så växlar det. Löven slår ut, solen värmer och man går barfota i gräset. Man vänjer sig och tänker att så här har det alltid varit. Tills allt förändras igen och man hinner knappt med tills man vänjer sig igen.

100 ord 5 April.

Efter en stunds bloggtystnad är det dags igen. Jag behövde vara tyst en stund för att inte säga för mycket, säga sånt jag verkligen skulle ångra senare. Vara tyst för att samla tankarna, ta tag i saker och försöka komma vidare på egen hand. Det har gått så där. Inspirationen och orken tryter och jag inser att jag behöver gå tillbaka till start, utan att passera fängelset, eller om det är tvärtom. Mina sällskapsspelsmetaforer är sådär. Jag har alltid varit en dålig förlorare så jag har inte spelat så mycket med andra, mest med mig själv och även då fuskat.