Vad som finns i min väska

Dagens inlägg handlar om vad som finns i min väska. Det är lätt att blogga om, jag skippade skolan idag och stannade hemma, så min väska är tämligen tom. Bara plånbok, två pennor, suddgummi, tamponger i olika storlekar och läppcerat är allt som finns i den.

Min väska, motivet är en fri tolkning av diskodans.

Mina syskon

Dagens inlägg handlar om mina syskon. Here we go!

Jag har har tre storbröder och jag står ingen av dem direkt nära. Tvärtom är min relation till de alla tre ganska komplicerad. De är alla ganska mycket äldre vilket nog bidrar, det och en massa andra saker också som politik t.ex. Vi tycker olika, vi tänker olika, dom är allt som oftast dumma i huvudet rent ut sagt.

Det skulle nog behövas ett antal terapitimmar för att jag skulle kunna umgås med dom på "ett normalt och oproblematiskt" sätt. De kommer ju alltid att vara där, en avlägsen del av mitt liv. liksom som jag måste förhålla mej till på något sätt och sättet jag har valt är smått distanserat.

Jag har faktiskt inte så mycket mer att säga om dom, så jag slutar nu.

Det där med att blogga och social media

Idag fick jag en tankeställare kring det här med att "hänga ut människor" i bloggen. En person blev upprörd över att jag hade skrivit om henne, så jag redigerade inlägget. För mig var det heller ingen stor grej att ta bort, jag gör ju sånt nästan hela tiden ändå. Fast det är ändå något jag inte har behövt göra tidigare för att någon annan har bett mej göra det så jag började funderade.

Jag har tänkt ganska mycket på det där med att blogga i mitt namn om människor i min närhet. Å ena sidan skulle man kunna ha en helt anonym blogg och skriva om exakt vad och vem jag vill. Eller så skriver jag i mitt namn och får automatiskt ta mer ansvar för det jag skriver.

Jag bloggar ju om sånt jag tänker på och de jag tänker på, men allt är ju väldigt egocentrisk. Kanske lite för egocentriskt, ibland. Om jag skulle vara anonym skulle det vara mindre jag både på gott och ont.

En annan sak jag har tänkt på är att man är så himla sammankopplad med sig själv på nätet och att det faktiskt är lite jobbigt ibland. Jag länkar allt mindre till mej själv och tar bort länkar hela tiden. Det är faktiskt ganska befriande, även om jag inte blir anonym blir jag mer fri från mej själv även om den friheten mycket väl kan vara en illusion.

Samtidigt som jag vill vara transperant vill jag också vara tillräckligt anonym för att vara mej själv. Jag vill hitta balansen.

Vad jag har på mej idag

Dagens inlägg handlar om de kläder jag har på mig idag.

Hela dagen har tillbringats hemmavid, ingen skola idag, bara en deadline som jag klarade igårkväll. Så vad har jag då på mig. Halva dagen var det pyjamas som gällde. Trasiga svarta pyjamasbyxor och en urtvättat t-shirt. Sedan bestämde jag att ta en liten promenad och ta lite kort. Då åkte mina vinterfodrade lila joggingbyxor med mina svarta långkalsonger under. och ett linne och min svarta varma urtvättade tröja och så jacka, hatt, vantar, raggsockor och kängor på. Jag hade också på mej diverse underkläder.

När jag kom tillbaka åkte förutom ytterkläderna även byxorna och långkalsongerna av och nu sitter jag här byxlös. Eventuellt åker byxor av någon sort på senare för en shoppingtur inför julklappspyssel. Men jag har inte bestämt mej än.

Grejen är att jag faktiskt inte har så mycket kläder, eller känns iaf som man bara använder två par byxor och tre tröjor hela tiden. Fast man behöver ju inte så mycket, man har ju bara en kropp ändå.

Och förresten, här är deadlinen jag "klarade" igårkväll. Jag orkade inte slåss mot onda-onda wordpress längre och den fungerar iaf. Men kunde se lite roligare ut, tänker jag.

Det du tror på

Inlägget idag handlar om allt det där som jag tror på.

Jag tror på människan.

Vilken klyscha, vi börjar om.

Jag tror på mej själv.

Men det är ju också en klyscha. När jag tänker efter är allt jag tror på egentligen klyschor. En smått deprimerande tanke att allt man tror på kan kokas ner till meningslösheter. För det är ju det som klyschor är, meningslösa. Jag vill ju gärna tro att det jag tror på faktiskt ska betyda någonting, men så fort som man sätter ord på det, förlorar det sitt värde och blir just inget mer än tomma tankar och luftslott.

Jag tror att det kanske är dags för mej att ta mej ur den här dimman av likgiltighet jag känner inför mej själv och allt och alla andra omkring mej, som jag har fastnat i. Jag tror att inte riktigt än har listat ut hur än. Jag tror att kommer att lösa sig snart, mycket snart.