Jag hatar män!

Jag hatar verkligen män, jag tycker inte om att generalisera sådär t.ex. säga att alla kvinnor är onda och alla hästar är bitska, det finns ju så många olika och ingen är den andra lik. Men nu har bägaren runnit över och mitt tålamod är slut, jag hatar män. En eventuell utrotning av den manliga könet verkar vara en välbalanserad och effektiv lösning, jag är på. Jag ska stå på barrikaderna med ishackan i högsta hugg och "fixa problemen"!

Det hände igen liksom, det händer så gott som varje gång jag går ut, någon främmande man tutar, visslar, börjar prata, vill ha telefonnummer, vill bjuda på fika, vill att jag ska följa med hem etc. och alla vill så småningom knulla. Trots att jag "klär ner" mej, passar på att gå ut när jag inte är nyduschad och fräsch eller vilken tid på dygnet som helt, morgon, middag, kväll, spelar ingen roll, dom är alltid där.

Idag hände det på en trottoar inne i stan, i en provisorisk tunnel under ett fasadrenovering, vid elva tiden. Jag skulle bara uträtta ett litet ärende i en enda lite affär och sen åka tillbaka till förorten. Jag skyndade mej att gå och mötte en man i tunneln, han började prata på nåt konstigt språk och jag råkade vända mej om, som hastigast medan jag gick och han tog det som en slags invit. Vet inte vad han sa/skrek men hans äckliga, vulgära pussljud skulle kunna dränka en bättre simmare än jag själv. Och där, precis där, rann det över för mig, som tur hade jag hade hunnit iväg en bra bit och att jag ville hem snabbt så jag gjorde inget, mer än gick och småsvor för mig själv.

Jag orkar verkligen inte mer nu, nu får det faktiskt räcka med främmande mäns sexuella inviter.

Nägot annat som hände mig idag i T-centralen, också med en främling men en kvinna var ganska roligt. Jag hade precis gått ut ur tunnelbanevagnen när jag hör ett högt "Du..." bakom mej, jag tänkte "ånej, har glömt nånvante elelr nåt sånt på sätet nu igen" och vände mig om. Och en kvinna lite äldre än mej tittar mej rakt i ögonen och frågar "vill du simma med mej idag?". Jag blev helt paff och allt jag fick fram var ett "va?!". Det visade sig dock väldigt snabbt att hon pratade i mobiltelefon, hands-free. Och det lev ett lite "awkward moment", minst sagt, speciellt eftersom hon skulle samma väg som jag.