Stockholm och människorna
Människor verkar inte vara skapta för att bo alltför många på ett samma ställe, därav många Stockholmares konstiga beteende, speciellt i tunnelbanan (jag kommer att avhandla tunnelbanan i en senare del) och affären. Stockholmaren över lag är stresseade, desillusionerade och allmänt desperata. Folk som jobbar med kundkontakter och därmed får betalt för att vara trevliga är ofta otrevliga och om man råkar le eller röra vid någon på ett inte våldsamtsätt vill man ligga med dom. Hissarna verkar också vara felskyltade herrtoaletter, eller om det är tvärtom.
Det finns trots allt ett några trevliga männsikor med förmåga att känna empatii den stora staden, de är väldigt sällsynta och säkert på gränsen till helt utrotade, därför anser jag att dessa männsikor så fort som möjligt bör fridlysas!
Många Stockholmaren bär på en ibland djupt rotad felaktig tidsuppfattning, om jag bara kunde förstå vad folk gör med de dät två minuterna de sparar in genom att trycka sig in i tunnelbanan och stå som packade sillar för att de inte hinner vänta på nästa tunnelbanetåg. För att inte tala om Stockholmarnas bild av stadens bostadsmarknad, man kan bli folkpartist för mindre...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar