jag vet att det är för tidigt för att kunna märka någon skilland, men en sak har iaf hänt, det har börjat göra ont i magen istället. Det rör sig inte om den smärta som kan följa efter en massa choklad och banan-ätande utan den där smärtan man har i magen ibland, den som känns som en tung sten. men fjärilarna är fortfarande kvar och Han är fortfarande som en drog som får mej att må bättre. Men jag vet att det där "Må bättre"-grejen är en illusion, för av tjuvars guld får man sällan någon glädje, som Medea säger. Fast alltså, nu ger han mej inget guld och vad jag vet så är han ingen tjuv heller, men ändå.
Jag har också kommit in i överanalysera-stadiet, vet dock inte om det är bättre eller sämre. Stackars Jennie som hela tiden får höra mej älta och försöka lista ut vad han egentligen menade med det där, varför sa han så, varför gör hon så (vad är det hon gör egengtligen...), varför tänker jag så här, hur tänker han, hur tänker hon, varför är det bara jag som är så här.... Som tur är är Jennie precis som jag och tänker därför alltid det värsta om folk! Så det känns skönt att höra att han nog är ett svin, trots att hon bara har hört min ganska osakliga sakframställan, och det känns skönt att ha någon att vara arg på. För det är också en sak, jag kan ju inte vara arg på någon, jag kan inte vara arg på henne för jag känner inte henne, jag kan inte vara arg för jag vet inte vad han egentligen menade, vill han vara med henne eller inte, varför bryr jag mej överhuvudtaget. Åh, såg ni, nu börjar jag analysera igen, då är det dags att sätta sig soffan med choklad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar