100 ord 7 Juni

Det börjar bli allt svårare att sova. Alltmedan kvällarna och nätter blir allt ljusare och varmare blir tankarna allt mer högröstade i mitt huvud. Jag somnar sent och vaknar vid fem varje morgon, ibland lyckas jag ligga kvar men andra dagar måste jag gå upp, tankarna låter mig inte vila. Jag är som i en dvala, en dvala som aldrig vill ta slut med en yrsel som aldrig avtar. Det börjar tära allt mer på mig, jag har varit i det här kaostillståndet förr, jag har åkt den här karusellen många gånger. Jag vill hoppa av men jag härdar ut.